Första hjälpen för röda stjärtar

Moderna blöjor har lett till färre röda stjärtar, men för de barn som drabbas av irriterad hud i stjärten, ­eller blöjeksem som det kallas, kan det svida och göra ont. Fast ofta ser det ­värre ut än det är.

Text: Maria Zamore

En morgon när Malva, drygt sex månader, vaknade var hennes stjärt alldeles röd.
– Dessutom hade det gått hål på huden. Det var ett stort sår, som om översta lagret av huden var helt bortfrätt, berättar hennes mamma.
Efter en dryg veckas stjärtluftning och noggrann insmörjning med salva började huden läka.
För Malva själv verkade det varken göra till eller från, hon mådde aldrig dåligt av den röda och såriga stjärten – men för hennes mamma var det en lättnad att såret läkte:
– Jag kände att jag var en dålig förälder som inte hade upptäckt det i tid. Du vet, man tycker att man har varit så noga med att göra som man ska på alla sätt och vis – och så får hon ett stort sår på stjärten! Det kunde jag känna mig väldigt stressad över.
Så är det ibland, säger Inger Tiainen, bvc-sjuksköterska på Ekens bvc i Stockholm:
– Röda stjärtar kan förstås både svida och göra ont, men ofta ser det värre ut än vad det är. Många gånger är det nog ett större problem för föräldrarna än för barnet.
Den vanligaste orsaken till röda stjärtar, eller blöjeksem som det också kallas, är att huden har irriterats av ammoniak från urin och avföring.
Riktigt små barn har ibland en väldigt aktiv tarm. Deras hud kan reagera med rodnad och irritation av att de bajsar många gånger per dygn.
För det lite större barnet har röda sjärtar ofta ett samband med magsjuka, berättar Annette Gromell, hudsjuksköterska på Sachsska barnsjukhuset i Stockholm.
– Eller att barnet just har ätit antibiotika och därför fått en rubbad bakterieflora i tarmen, det är ju något som kan göra att barnet bajsar väldigt frekvent.
När stjärten väl har blivit röd kan det ta sin tid att få bukt med det.
– Det är inte så att det vänder på en dag eller två, man får räkna med att det kan ta några veckor, säger Annette Gromell.
Om den vanliga behandlingen (se text nedan) inte är tillräcklig är det bra att låta någon sjuksköterska eller läkare titta på barnet.
– Det är sällan det uppstår svamp- eller bakterieinfektioner, men det förekommer. Och även om det är ovanligt så finns det en del andra tillstånd som kan orsaka hud­problem i stjärten, till exempel zinkbrist och psoriasis, säger Annette Gromell.
De moderna, superabsorberande blöjorna verkar dock ha gjort att problemet med röda stjärtar har minskat rejält. De nya blöjorna suger upp så effektivt att huden helt enkelt inte utsätts för så mycket frätande ammoniak och fukt från urin och avföring, konstaterar hon.

9 tips som kan lindra

1. Lufta. Att låta barnet vara utan blöja så mycket som ­möjligt är jättebra.

2. Smörj. Smörj in barnets hud med en skyddande salva, till ­exempel Silon, Inotyol (båda finns på apoteket) eller en zinksalva. Smörj morgon och kväll och – om det har varit nödvändigt att tvätta barnet – även efter tvätt.

3. Gällivarehäng. Använd gärna en blöja som är i så stor storlek att barnet får ett ”gällivarehäng” med plats för luft mellan hud och blöja.

4. Undvik tröja med knappar i grenen. En body är normalt ett praktiskt plagg, men om barnet har röd stjärt kan bodyn trycka upp blöjan mot huden när den knäpps.

5. Byt blöjsort. Att byta till ett annat blöjmärke kan ibland hjälpa bra.

6. Välj bort tvål. Undvik att tvätta barnet med tvål, det kan torka ut och irritera. Om vatten inte räcker kan man använda olja eller mild tvättkräm från apoteket, den kan användas både med och utan vatten.

7. Undvik färdigfuktade tvättlappar. ”Det tycker jag är ett skapat behov, vi har ju vatten i kranarna. Dessutom innehåller de ofta starka ämnen”, säger hudsjuksköterskan Annette Gromell.

8. Bröstmjölk. Bvc-sjuksköterskan Inger Tiainen brukar rekommendera föräldrar med nyfödda barn att använda bröstmjölk på röda sjärtar. ”Jag tipsar dem om att låta barnet lufta stjärten torr, smörja på lite bröstmjölk och sedan låta den torka in. Det kan funka om det inte har gått alltför långt”, säger hon. Hudsjuksköterskan Annette Gromell anser dock inte att det är ”så effektivt”.

9. Potatismjöl. Föräldrar själva tipsar ibland varandra om att använda potatismjöl för att få röda stjärtar att läka. Det är dock ingenting som vare sig Annette Gromell eller Inger Tiainen rekommenderar, de menar att det bara blir fuktigt och geggar ihop sig.

Källa: Annette Gromell, hudsjuksköterska på Sachsska barnsjukhuset i Stockholm,
och Inger Tiainen, bvc-sjuksköterska på Ekens bvc i Stockholm


Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 4/2006

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler

"Älskar min familj, men känner mig fast i familjelivet" Psykologen kommer med råd

Hjälp, jag längtar bort!

"Jag älskar min fru och våra två barn, 2 och 6 år. Men ändå – senaste året har jag börjat känna mig inlåst. Inte med dem, men i familjelivet med allt vad det innebär av pusslande med hämtningar och lämningar, föris och skola, veckomatsedlar, papper att fylla i – ja, allt. Samtidigt har jag ett heltidsjobb som är både stimulerande och krävande.
Min fru gör nästan mer än jag, så jag kan inte skylla på henne. Vi har städhjälp en gång i veckan för att avlasta. Ibland har vi barnvakt och går ut och äter själva. Någon gång i veckan träffar jag kompisar från förr och tar en öl. Jag försöker träna regelbundet och äta bra.
Jag älskar min familj högt, ändå längtar jag bort. Till resor och till att få vara i fred ibland. Vad ska jag göra?"
/Melvin
 

Malin: ”Vad är viktigt för dig i ditt liv?”

Jag tror att många känner igen sig i ditt brev. Allt det yttre är bra och rätt. Och så känns det ändå tomt. Inuti.
Jag tror att det är symtomatiskt – vi fixar allt det yttre som ska känneteckna det goda livet, men på kuppen slukar det all vår vakna tid och det blir inget utrymme kvar till det vi har inuti oss. Vi borde vara lyckliga och nöjda, men istället för att känna att vi har alla rätt kan det yttre livet bli till ett fängelse. Och sådana basala behov som att få vara i fred någon gång ibland kan tyckas ouppnåeliga.
Jag ske ge dig två konkreta tips nu när du har valt att dela med dig. Det första handlar just om den här borde-känslan. När det vi känner inte går ihop med hur vi tycker att vi borde känna mår vi människor dåligt. Men att trycka bort sådana här känslor är ingen framkomlig väg. Jag tycker därför att du ska prata med din fru. Tillsammans kan ni pröva en teknik som har visat sig vara effektiv för att skapa större tillfredställelse och närvaro i livet. Den går ut på att identifiera vilka värderingar man har om vad som verkligen är viktigt, och att sedan skapa beteenden eller handlingar som utgår från dem.
Vad är viktigt för dig i ditt liv – som förälder, som man och som Melvin? Vad kan du göra i din vardag för att leva i enlighet med de värderingarna? Att konkret göra sådant som bekräftar ens värderingar skapar tillfredställelse.
Mitt andra tips handlar om att dela upp er i familjen ibland. Min erfarenhet är att man kan fastna i familjen-ska-vara-tillsammans-fällan. Det är så lätt att tycka att den lilla tid man har med sin familj ska tillbringas tillsammans, allihop. Annars blir det ju liksom ingenting kvar av just familjen. Men ibland kan den där tillsammans-tanken bli lite krampaktig. Det kan lätta upp om man tillåter sig att göra saker med bara ett barn eller på egen hand. Det behöver inte vara svart eller vitt. En kärleksfull familj kan mycket väl bestå av människor som gör saker i olika konstellationer.

/Malin Bergström, barnpsykolog.

Mejla din egen fråga till Malin på fragamalin@vf.bonnier.se