Brunögda pappor kan få blåögda barn

Brunögda pappor kan få blåögda barn

Brunögda pappor kan få blåögda barn

När det gäller utseendet så har generna betydligt större påverkan än vad de har för barnens personligheter. Oftast är det slumpen som avgör, men vissa gener har ­större genomslag än andra.

När spermier och ägg förenas får det lilla embryot en kromosomuppsättning från mamma och en från pappa. De innehåller 23 kromosomer vardera, vilka i sin tur innehåller tusentals gener. Generna blandas i olika konstellationer som sedan styr barnens utseende.
– Det finns flera miljoner variationsmöjligheter. Oftast blir det en kompromiss mellan mamman och pappan och till stor del är det slumpen som avgör, säger Peter Söderkvist, som är professor vid avdelningen för cellbiologi vid Linköpings ­universitet.

En del förutsägelser om det ofödda barnets utseende kan man ändå göra, beroende på det vi i dagligt tal kallar dominanta gener. Forskarna pratar hellre om dominanta egenskaper, eftersom det egentligen inte handlar om att en gen är starkare än en annan, utan om att gener beter sig olika och därför får olika stort genomslag.

BLÅ ANLAG GER LITE PIGMENT

Till den kategorin hör gener som bestämmer ögonfärg, hårfärg och hudfärg.
– Om barnet får en gen för blå ögon från mamma och en för bruna från pappa så kommer barnet i alla fall inte att bli blåögt. Det beror på att det blå anlaget producerar ytterst lite pigment medan det bruna producerar mycket pigment. Därför kommer pappans bruna pigment att ge barnet bruna ögon, eller kanske melerade, även om de inte blir lika mörka som pappans.

Men det är inte säkert att barnet får en gen för bruna ögon bara för att pappan är brunögd. Han kan även vara bärare av gener för blå ögon och om barnet får en sådan gen kan det bli blåögt, trots en brunögd pappa, säger Peter Söderkvist.

ARV OCH MILJÖ KAN SAMSPELA
På samma sätt fungerar det med hårfärg. Blonda gener producerar nästan inget pigment medan bruna, röda och svarta nyanser gör det. Därför kommer barn som bär på både blonda och färgade hårgener att få ­färgat hår. Andra gener som styr vårt utseende har inte samma dominanta egenskaper. Där avgörs resultatet istället av hur stor andel gener som kommer från pappa respektive mamma.
– Näsan styrs av låt säga 1 000 olika arvsanlag. Bebisen får kanske 800 anlag från pappa och 200 från mamma. Nästa syskon får kanske 600 anlag från mamman och 400 från pappan. Det ger två helt olika näsor.

Men även när det handlar om utseendet kan arv och miljö samspela. Ett sådant område är fetma som det talats mycket om under senare år, inte minst hos barn. Peter Söderkvist berättar att forskare hittat en gen som verkar hänga samman med övervikt och kanske är det så att bäraren av den genen måste äta mer än andra för att känna mättnad och tillfredsställelse, och därmed löper ökad risk att dra på sig extrakilon.

Men arvet kan aldrig ensamt förklara övervikt.
– Barn blir inte feta bara för att de har en viss gen, de måste äta för mycket också. Det genetiska genomslaget beror också på hur mycket barnet rör sig. Ett aktivt barn blir mindre överviktigt än ett som är mer stillasittande, säger Peter Söderkvist.
– På samma vis fungerar det med alko­holism, fortsätter han. En del forskare hävdar att de identifierat en gen för alkoholism och kanske är det så att den som har en viss gen får en större belöningskänsla av alkohol än andra. Men växer barnet upp i en familj med ett sunt förhållningssätt till alkohol minskar risken betydligt för att barnet ska utveckla alkoholism senare i livet.

Publicerad i Vi Föräldrar nr 12, 2009.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler