Blir barn sjukare på natten?
Thinkstock

Blir barn sjukare på natten?

Blir barn sjukare på natten?

Lite snorig vid läggdags – falsk krupp klockan ett på natten. Lite hängig på kvällen – hög feber vid midnatt. Vad är det egentligen som händer med barnet och bacillerna där i nattmörkret?

Ni känner säkert igen förloppet. Kvällen har varit lugn, utan några direkta tecken på annalkande sjukdom. Plötsligt väcks ni av ett barn som är feberhett och ledset. Vi frågade barnläkare Roland Sennerstam: Blir barn oftare sjuka på natten – och varför i så fall?
– Nej, man kan inte generellt påstå att barn blir sjukare om natten eller att sjukdomar bryter ut då. Det är annat som styr. Men att barnet vaknar på natten och skriker eller gråter på ett sätt man kanske inte känner igen är förstås mer dramatiskt än att man märker att barnet är snuvigt och kanske lite hängigt och gnälligt på dagen, säger han.

Om barnet har blivit smittat av en bakterie eller ett virus tar det några timmar upp till ett dygn för infektionen att börja ge symtom – och insjuknandet kan komma såväl dag som natt.
Barn blir alltså inte sjukare nattetid, däremot finns det symtom som blir besvärligare på natten på grund av att barnet ligger ner.

Ett sådant exempel är snuva.
– Ett litet barn kan inte fräsa ut snoret utan det droppar ner i svalget, och då vaknar barnet och har obehag, gråter eller skriker, säger Roland Sennerstam.

Även hosta har en tendens att bli extra jobbig på natten. Oftast är det bara vanlig förkylningshosta, som beror på att snuvan droppar ner i svalget och övre luftröret då barnet ligger ner vilket retar hostreflexen. Andra gånger känner man inte igen hostan.
– Nattlig återkommande hosta som man inte förstår kan vara symtom på förkylningsastma, säger Roland Sennerstam.

Ett barn med förkylningsastma väser på sin utandning (till skillnad från krupp som beskrivs längre ner, då barnet väser vid inandning). Vid misstanke om förkylningsastma får man kontakta sin vårdcentral.

Har barnet andningssvårigheter som man inte får bukt med hemma bör man kontakta akuten. Barnet kanske piper och väser, eller så ser man indragningar vid revbenen när barnet andas, vilket visar att barnet har det jobbigt med andningen.

Nattlig hosta och andningssvårigheter kan också vara krupp (tidigare kallat falsk krupp), som är en av de åkommor som både förvärras nattetid och som främst ger sig till känna då.
– Klassiskt för krupp är att barnet lägger sig friskt och vaknar och hostar hest och skällande. Det kan låta väldigt illa eftersom det uppstått en svullnad där strupen är som trängst, säger Roland Sennerstam.

Barnet kan ha svårt att andas, och som förälder är det lätt att bli skräckslagen och skynda till akuten, även om krupp för det mesta är helt ofarligt. När man väl är framme kanske barnet mår rätt bra, eftersom frisk luft kan underlätta andningen.

Ska man åka till akuten om man misstänker krupp?
– Ja, första gången det händer. Då får en läkare chans att förklara och avdramatisera situationen och också ge råd till föräldrarna om barnet skulle drabbas av krupp igen. Då brukar föräldrarna klara det hemma, säger Roland Sennerstam.

Ont i öronen är ett annat symtom som förvärras när barnet ligger ner, varför de vaknar på natten.
– Öronbarn har ondare när de ligger ner, eftersom blodkärlen svullnar mer då än när barnet sitter upp. Då spänner det mer i trumhinnan, som redan är öm, säger Roland Sennerstam.

När det gäller ont i öronen såväl som krupp brukar det bli bättre om man tar upp barnet och sitter med det i famnen.

Även halsbränna, så kallad reflux, vilket innebär att magsaft läcker upp i matstrupen, förvärras när barnet ligger ner och kan således vara jobbigare nattetid. Barnet vaknar, gråter, kan spänna sig som i en båge och vara svårt att trösta.

Hur kan man lindra reflux?
– Ta upp barnet och låt det amma, ta sin ersättning eller få välling. Det späder ut syran i magsäcken, säger Roland Sennerstam.

Reflux drabbar främst små barn mellan 0 och 12 månader. Har man ett barn som kräks mycket på dagarna och ofta vaknar och är ledset på natten kan man fundera kring reflux. Den förälder som misstänker reflux bör alltid söka vård, eftersom det kan behövas medicin.

En del barn vaknar ofta om natten och verkar ha ont i magen, vilket kan bero på födoämnesallergi.
– De barnen har stökiga, bökiga magar. Det kan handla om gasbildning och omväxlande diarré eller förstoppning. Inte sällan har barn med allergi också eksem, och ibland vid komjölksallergi rödfärgat bajs.

En bebis som får modersmjölksersättning kan reagera med rödflammiga utslag och magproblem om den inte tål ersättningen. Har man det jobbigt på nätterna med ett barn som ofta vaknar och verkar ha ont i magen kan man först prata med sin bvc-sjuksköterska, som vid behov kan föra en vidare till en barnläkare, säger Roland Sennerstam.

Ibland får barnet hög feber på natten men är friskt igen på morgonen. Hur ska man tolka det?

– Vissa virusinfektioner beter sig så, det är bara att tacka och ta emot. Men man bör vara hemma med barnet dagen därpå för att vara säker på att det håller, råder Roland Sennerstam.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar nr 1, 2011

Så kan du lindra några vanliga nattåkommor:

KRUPP
- Låt barnet sitta upp eller ta upp det i famnen. Att vara i upprätt ställning underlättar andningen.
- Att uppleva det som att man inte kan andas är otäckt, försök att lugna och trösta ditt barn.
- Sitt vid ett öppet fönster eller gå ut en stund. (Att andas in ånga var tidigare ett vanligt råd. Det finns inga vetenskapliga bevis för att det har någon effekt, men många tycker att det lindrar.)
- Låt barnet sova halvsittande eller höj huvudänden på sängen genom att lägga en tjock bok under sängbenen.

Om inget av ovanstående hjälper och barnet fortfarande har andningssvårigheter efter 30 minuter: Sök vård.


ÖRONINFLAMMATION

- Låt barnet sitta upp eller ta upp det i famnen. Det minskar svullnaden i slemhinnan i både näsan och öronen, och barnet får mindre ont.
- Avsvällande näsdroppar/nässprej kan ges till barn över 6 månader för att minska nästäppan och gör det lättare för barnet att andas. Någon säker effekt på själva öroninflammationen har däremot inte kunnat visas.
- Ge smärtstillande läkemedel (till exempel Panodil, Alvedon eller Ipren).
- Låt barnet sova halvsittande eller höj huvudänden på sängen genom att lägga en tjock bok under sängbenen.

I de flesta fall är det inte nödvändigt att uppsöka läkare på kvällen eller natten, utan det går bra att vänta till dagen efter. De flesta öroninflammationer läker utan antibiotika, undantaget barn under 1 år, barn under 2 år med dubbelsidig öroninflammation eller om barnet har rinnande öroninflammation, det vill säga när det har gått hål på trumhinnan .


FÖRKYLNING

- Droppa koksaltlösning i näsan för att tunna ut snuvan, eller testa med några droppar bröstmjölk.
- Avsvällande näsdroppar eller nässprej kan ges till barn som är äldre än 6 månader, men aldrig i mer än tio dagar i sträck.
-  Höj huvudänden på sängen genom att lägga en tjock bok under sängbenen.
- För att lindra hosta är det viktigt att ge barnet mycket att dricka. Receptfria hostmediciner brukar inte hjälpa. Till barn under 2 år ska man aldrig ge hostmedicin utan att först ha kontaktat läkare.

Sök vård om barn under 3 månader har feber, om barnet får svårt att andas, inte kissar, har haft hög feber (över 39 grader) i mer än tre–fyra dygn eller har ett kraftigt påverkat allmäntillstånd.

KÄLLA: VÅRDGUIDEN OCH 1177.SE

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler