Bebismassage!

Spädbarnsmassage

Bebismassage!

Nyblivne pappan Per tar med sig Vera på kurs.

Ett unisont joller breder ut sig över rummet. Från den lilla portabla cd-spelaren strömmar meditativ musik. Vita uppblåsbara underlag ligger i en cirkelform med ett utklippt hjärta intill. På ett står det Vera. Där tar jag och min dotter plats.

I en ring på golvet samlas deltagare och instruktörer. Majoriteten av församlingen är kvinnor.

– Det är klart att det hade varit roligt med fler pappor här. Vi har förlagt ett kurstillfälle till kvällen. Då hoppas vi att många pappor är med, säger Pernilla Nilsson, en av tre instruktörer på kursen.

Vill du testa själv?

• Börja med I Love U-strykningen
• Rita ett I på magens vänstra sida genom att stryka med din handflata.
• Rita därefter ett upp och ner vänt L på samma sätt.
• Avsluta med att rita ett upp och ner vänt U.
• Upprepa strykningarna tre gånger.

Den internationella föreningen för spädbarnsmassage IAIM (International Association of Infant Massage), utbildar instruktörer över hela jorden. Föreningen grundades av Vimala McClure på 1970-talet efter en vistelse i Indien, där hon arbetade på barnhem och kom i kontakt med spädbarnsmassage.
Massagen bygger på idéer från den indiska spädbarnmassagen, svensk massage och reflexologi. Spädbarnets kropp masseras del för del genom olika typer av strykningar med händerna. Man använder en neutral massageolja på barnet. Massagen sägs bidra bland annat till ökad förståelse av barnets signaler och bättre samspel mellan förälder och barn. Vissa strykningar på magen har dessutom en förebyggande effekt vid gasbildning. Jag och Vera deltar tillsammans med fyra andra barn mellan 3 och 6 månader och deras föräldrar.  Intresset för spädbarnsmassage är dock stort så instruktörerna håller också i en kurs för föräldrar med lite större barn.

Vera ligger och formulerar små ljud och tittar sig nyfiket omkring. Under sina 3 månader har hon inte haft speciellt mycket kontakt med andra barn.

Börjar med benen
Bredvid mig sitter Emma med sin dotter Tuva. Hon är 5 månader, men har mer hår på huvudet än jag. Jag blir lite avundsjuk.

Tuva och Vera kollar in varandra medan Pernilla Nilsson visar oss vuxna de inledande stegen i massagen. Benen är det första som masseras. Barnen har ett naturligt förhållande till dessa, genom alla blöjbyten de fått utstå. Vi får lära oss att handgreppen kallas strykningar och att massagen är en blandning av svensk och indisk massage, kryddat med en nypa yoga.

Alla föräldrar är instruerade. Vi lyfter upp barnen och håller om dem, samtidigt som vi tar ett par djupa andetag. Allt för att skapa en lugn stämning. Och det verkar fungera. Snart befinner sig alla barnen i ett lugnt vakentillstånd, som instruktörerna kallar det.

Vera ler rofyllt när jag lite klumpigt masserar hennes små knubbiga ben. Gripreflexen på hennes fötter är fortfarande kvar och jag får bokstavligen lirka för att kunna rulla lite lätt med fingrarna på hennes tår. Kontaktkänslan är häftig. Hon svarar direkt på mina strykningar. Jag glömmer bort de andra i rummet för ett ögonblick. Det är bara jag och min dotter. Emellanåt jollrar något annat av barnen till. Föräldrar och instruktörer är alla koncentrerade på sin uppgift och rätt som det är, är massagen över. Pernilla säger att det är viktigt att inte hålla på för länge. Barnen sätter agendan själva.

En viktig del av kursen går ut på att samtala kring upplevelserna av massagen men också om hur det fungerar att vara småbarnsförälder. Emma har gjort ett par försök med massagen sedan det senaste kurstillfället, men hon erkänner att det inte blivit så mycket som hon önskat.

– Jag har försökt träna hemma. Det har fungerat bäst i samband med blöjbytena. Då är Tuva lugn. Även om vi lärt oss här att man helst inte ska massera när man byter på barnet.

Myror i brallan
Det är egentligen inte fel att massera barn vid blöjbyten. Problemet är att blöjorna ofta byts på skötbordet. Instruktörerna ser gärna att massagen sker på golvet. Då minimeras risken att barnet kan vrida sig och falla ner från skötbordet.

Bland barnen i vår grupp är kanske inte risken så stor i nu­läget, men små barn växer snabbt och snart kravlar de iväg så fort de får chansen.

I den andra gruppen är detta ett faktum. En missbedömning av tid gör att Vera och jag blir tvungna att ge oss hoppa in i en grupp med ett gäng vilda 1-åringar. I dag är skaran två barn kort men ljudnivån är ändå på topp. Skallrorna viner i luften och intresset för att ligga på de vita underlagen obefintligt. För att få barnen att ligga still krävs distraktion.

Pernilla går igenom nya strykningar och skaran försöker så gott det går hålla koll på barnen. Det fungerar i ungefär en minut sedan kapitulerar ett flertal av dem. Elin lyssnar på Pernillas instruktioner samtidigt som hon försöker få sin son Gustav att inte tugga sönder namnskyltarna.

– Han är en liten vildbase. Det är svårt att hitta lugna stunder. Jag har bara lyckats en gång den här veckan. Man kan ju inte bara bestämma sig, Gustav måste vilja själv, säger Elin.

Vera verkar inte ta notis om slagfältet omkring oss. Hon ligger där så snällt och när massagestunden är över och vi sjunger visan om trollmor, har till och med de andra barnen funnit ro.

Det minst lika viktiga inslaget i babymassagekursen är fikastunden efteråt. Det är egentligen först nu vi föräldrar får tid att samtala. Instruktörerna finns med. Det är en uppsluppen stämning och synpunkter och erfarenheter ventileras flitigt. Vi som har blivit föräldrar för första gången får insyn i varandras vardag. Det känns skönt att man inte är ensam. Här finns människor i precis samma sits som jag själv.

Vera är bekvämt placerad i mitt knä och Tuva, som sitter på andra sidan bordet, gör små kontaktförsök. Pernilla fyller på kaffetermosen och ställer fram bullfatet på bordet.

– Ett av målen vi har är ju att ta upp de funderingar man som förälder har. Vi märker ju att det finns ett behov av att prata med varandra. Det finns så mycket att säga att fikastunden egentligen kan bli hur lång som helst. När vi gick på utbildningen i Göteborg berättade vår ledare om hur hon hade kurser hemma hos sig i början och då ville deltagarna inte gå hem. De blev sittandes där och pratade i flera timmar.

Runt bordet i fikarummet går tiden också snabbt. Min tredje kopp kaffe är urdrucken, och Vera har somnat.

Jag ser fram emot att åka hem och fortsätta massagen under veckan som kommer. Vera stortrivs när jag knådar hennes ben och mage, men framför allt stortrivs jag när jag ser att Vera plirar mot mig med sina stora ögon. Babymassagen fungerar jättebra, i alla fall för oss.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 7/2008

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler