Bebisar som kräks

Bebisar som kräks

Bebisar som kräks

Ann och Johnny är föräldrar till tre ”kräkbarn”.
– Våra tre söner har alla kräkts från att de varit nyfödda upp till 16 månaders ålder på grund av slapp magmun och omogna tarmar, berättar de.

De har provat alla knep, från matningsteknik till medicin, utan att det har hjälpt.
Eftersom alla tre barnen varit friska och gått upp i vikt så har bvc inte brytt sig om kräkningarna.  
– Vi har inte fått någon förståelse för hur jobbigt det kan vara fast kräkningarna nästan tagit knäcken på oss, säger Ann. Vi har nästan drunknat i spyor och ständigt varit nerkräkta. Man vet inte var man ska börja städa, ska man börja med att torka av barnen, golvet eller sig själv?
– Folk säger att ”Min bebis kräktes också, det gör alla barn”. Det är irriterande att höra när barnen kräks så mycket som våra gör. Det är inte bara en liten fläck på tröjan efter matning – det bara forsar ur dem.

Vi har fått kasta mattor som blivit förstörda. Vi har skurat soffan ett flertal gånger, den kan vi ju inte kasta…

Flera gånger har Ann gråtit av förtvivlan. Men särskilt orolig har hon inte varit eftersom hon kunnat se att barnen är friska och mår bra, så kräkningarna har inte berott på någon födoämnesallergi.

Inte oroliga
Ett av de tips de har fått är att börja ge barnen fast föda så fort som möjligt för att det ska bli bättre.
– Fast det har inte hjälpt med något av barnen, konstaterar Ann och Johnny. Och det är jobbigare när barnen kräks upp riktig mat eftersom det lukar apa. Dessutom är det enklare att torka upp välling.
Av en kollega på sjukhuset fick Ann höra talas om att man kan prova med magsårsmedicin till barnen.

När Melvin och Salomon var 9 månader fick de till slut en remiss till barnkliniken. Läkaren gav dem inte mycket hopp, men de bestämde sig ändå för att prova.
– Men medicinen hjälpte inte.
Nu, när tvillingarna blivit 1,5 år, så är det bättre. De kräks bara ibland och inte längre så mycket.
– De kommer och hämtar oss och visar var ”olyckan” hänt någonstans numera, konstaterar Ann och Johnny.

Det känns som om det värsta är över nu, tycker de. Men ett tag såg de ingen ljusning.
– Vi skulle önska att bvc-personalen hade större kunskaper om kräkbarn så att de kan ge föräldrarna större förståelse och stöd. Vi har hela tiden tagit egna initiativ och sökt lösningar.

Anns och Johnnys kräktips

• Kräv hjälp och stöttning från bvc.
• Mata lite och ofta samt rapa emellan.
• Tag med ombyte, både till föräldrar och barn, när ni ska bort.
• Placera ut ”spytrasor” här och där så att det alltid finns en tillgänglig.

"Hälften av alla under tre månader kräks ofta"

Lars Browaldh, barngastroenterolog på Sachsska barnsjukhuset, vid Södersjukhuset i Stockholm, svarar på frågor om barn och kräkningar:

Är det vanligt att små barn kräks?
– Ja, ungefär hälften av alla barn under tre månader kräks ofta och inte bara tillfälligt. Förr, innan man visste att den övre magmunnens slutningsfunktion inte var riktigt färdigutvecklad hos små barn, sa man att ”spädbarn kräks lika lätt som den vuxne spottar”.
– I engelsk litteratur kallar man i övrigt friska små barn som kräks  för ”Happy spitters”. Hos oss har vi inget bra uttryck för barn som skrattar i ena stunden, kräks nästa – och sedan fortsätter att vara lika glada.

Är den här typen av kräkningar farliga?
– Nej, eftersom det är så vanligt att småbarn kräks räknas det som ett ”normaltillstånd”.

Vad beror dessa ofarliga kräkningar på?
– Små barn har ingen ringmuskel vid övre magmunnen än. Och diafragman (muskeln som håller magsäcken på plats och som vi andas med) är heller inte riktigt utvecklad hos spädbarn.
– Dessutom är vinkeln mellan matstupen och magsäcken hos små barn utformad så att maginnehållet lättare kommer upp – möjligen som ett skydd mot att barnet äter för mycket, till exempel om mamman har mycket mjölk.

Behöver man oroa sig?
– Så länge barnet är nöjt och verkar må bra, trots kräkningarna, samt går upp i vikt och utvecklas väl brukar man inte behöva oroa sig.  
– Har man börjat med tillägg/modersmjölksersättning, kan kräkningarna bero på en födoämnesallergi, vanligen mot komjölksprotein. Det finns även barn som är så känsliga för komjölksprotein att de reagerar med exempelvis magont och kräkningar om mamman ätit/druckit något med komjölk i. Misstänker man allergi ska man vända sig till bvc eller sin vårdcentral/husläkarmottagning.

Vad kan man göra för att barnet ska kräkas mindre?
– Är barnet lite äldre kan man försöka att inte ge mat för sent på kvällen. Men på ett litet barn fungerar inte det, eftersom det vill äta jämt. Har man ett glupskt barn kan man prova att mata oftare och försöka ge lite mindre varje gång.
– Håll barnet upprätt efter maten, eller ha det i en babysitter en stund. Bär inte omkring på barnet för mycket.
– Man kan även testa att höja sängens huvudände 30 procent, och försöka få barnet att ligga så, även om det lätt glider ner igen.
– Ger man tillägg finns det pulver som gör vällingen tjockare.
– För ett äldre barn, som slutat amma, finns en välling kallad Enfamil AR, gjord på komjölk, som förtjockas i magen, och som hjälper en del barn.

När brukar dessa kräkningar upphöra?

– Hos de flesta små barn avtar kräkningarna vid 1 års ålder ungefär, men ungefär fem procent av barnen fortsätter att kräkas ett tag till. När barnet börjar resa sig och gå, utvecklas diafragman och bukmusklerna mer, och kräkningarna upphör då så småningom.

Får föräldrar någon förståelse för hur jobbigt det kan vara att barnet kräks hela tiden?

– Jag menar att dessa föräldrar behöver få förståelse från vårdpersonal och bvc. Det är viktigt att någon bryr sig och tittar på barnet några gånger. Kanske kan man få komma lite oftare till bvc och få råd, och också få berätta om något har hjälpt. Att ha ett barn som ofta kräks är jobbigt.

Vad är reflux?
– Gastroesofagal reflux, förkortat GER, innebär att magmunnen inte sluter tätt, vilket är en normal process hos småbarn, ungefär hälfen kräks av det skälet under sina första tre levnadsmånader.  
– En minoriet av dessa barn utvecklas GERD (Gastroesofalgal Refluxsjukdom), vilket i korthet innebär att barnet får sura uppstötningar och halsbränna på grund av att surt maginnehåll läcker upp i matstrupen. Tecken på detta kan vara: dålig viktuppgång hos barnet, att barnet är irriterat och gnälligt, att barnet släpper bröstet, sträcker bak huvudet och inte verkar nöjt vid matningen. Barnet kan också vakna nattetid, verka missnöjt och sträcka på sig, nästan i båge. Besvären kan leda till astmabesvär och nattlig hosta eftersom de sura uppstötningarna retar luftvägarna. Kontakta en läkare vid dessa symtom eftersom barnet kan behöva ett syrahämmande läkemedel (vilket brukar ha snabb och god effekt).

Plötsliga kräkningar, vad kan de bero på?
– Akut påkomna kräkningar kan bero på maginfluensa, en reaktion på ett födoämne eller – i mycket ovanliga fall – en förträngning i övre magmunnen, vilket vanligen visar sig tidigt i livet, ofta under första levnadsveckorna.

Hur vet man att det är maginfluensa?

– Vanligen börjar en ”vanlig” magsjuka med hastigt påkomna kräkningar som är intensiva, och sedan får barnet också diarré. Ge barnet vätskeersättning, skedvis, hela tiden. Under första dygnet behöver man få i sitt barn ungefär en halvliter vätska. Kontrollera också att barnet kissar, två tre gånger på en dag. Blir barnet trött, slött och medtaget, så sök vård. Sök också om diarréerna är så häftiga att det rinner hela tiden, det kan tyda på uttorkning.
– Vinterkräksjukan kommer snabbt – och försvinner snabbt, kanske hinner barnet inte få några diarréer.
– Om ett litet barn bara kräks i mer än tolv timmar ska man söka vård så att en läkare får värdera om det ”bara” är en maginfektion eller ett stopp i mag- tarmkanalen.
– Kontakta även sjukvården om ett barn under året har häftiga kräkningar i kombination med häftiga diarréer.

Hur länge ska barnet vara hemma efter en magsjuka innan det kan gå till förskolan igen?

– Förskolan kan vilja att barnet ska vara symtomfritt i två dagar innan det kommer dit igen. Men i praktiken kan det vara svårt att hålla. Jag tycker att barnet kan gå när det inte längre kräks eller har diarréer och kan äta vanlig mat – och är piggt. Men: Är barnet snuvigt efter maginfluensan kan det behöva vara hemma eftersom förkylnings­virus kan orsaka magsjuka.


Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler