"Barn kan lära sig många språk"

Flera språk hemma, hur funkar det?
Bara bra, visar undersökningar. Att redan som barn få lära sig flera språk ger både ett stort försprång socialt – och ett bättre minne.


Text: Mia Coull

Eddin är två månader gammal. Liten på vår jord men stor på ord – även om han inte kan uttala dem än. Han vet att mamma har ett språk och pappa ett annat. Det märkte han redan i magen.
För honom kan katt även kallas macka och cat eftersom det i hemmet talas tre språk: svenska, bosniska och engelska.
Pappa Nermin, som är från Bosnien, pratar bosniska med sonen. Mamma Sarah-Carolina lär Eddin svenska – och engelska. Sinsemellan pratar Sarah-Carolina och Nermin en blandning av de tre språken.
De är inte oroliga för att det ska bli rörigt för Eddin att hålla isär sina språk, tvärtom.
– Barnet lär sig forma ljuden redan i magen, säger Sarah-Carolina. Sedan har barn en otrolig inlärningsförmåga de första åren och kan lätt skilja på de olika språken. Jag hävdar bestämt att barn inte alls blir förvirrade av att redan från start höra och lära sig och tala flera språk. Det är svårare att lära sig ett nytt språk sedan, jämfört med att få det med sig från början, tror jag.
Fördelarna med fler språk är, enligt Sarah-Carolina, att man klarar sig bättre i olika situationer och blir mindre begränsad.
– Eddin har många släktningar i Bosnien som inte pratar något annat språk än bosniska. Eftersom jag arbetar en del som discjockey, också utomlands, pratar jag även engelska med Eddin för att han ska kunna göra sig förstådd när han följer med mig på resor, förklarar Sarah-Carolina.

Gratis utbildning
– Tomten pratar alla språk, konstaterar Vladimiros, 6 år. Själv kan han tre: grekiska, ryska och svenska. Redan efter några timmar i Grekland är han varm i kläderna och kan prata med sina kompisar.
Pappa Kirillos kommer från Grekland, mamma Victoria från Ryssland, men själv är Vladimiros född i Sverige, liksom lillebror Kirillos, 3 år. Barnen pratar svenska på förskolan och med sina kompisar, hemma har familjen blandat grekiska, ryska och svenska sedan barnen var nyfödda.
– Jag försöker prata grekiska med mina barn, men ibland blir det svenska. Barnen förstår grekiska och ryska men pratar inte så mycket, säger pappa Kirillos.
– Vladimiros började prata sent, han kände sig nog osäker. Hemma pratade han lite med oss, men inte på förskolan, de undrade om något var fel. Alla trodde att han inte kunde prata. Det lossnade när han var fyra år. Då blev han en papegoja i stället.
Kirillos tror att barn har lätt för språk, att de kan lära sig flera språk flytande om de börjar tidigt, men att som vuxen lära sig ett nytt språk handlar bland annat om varifrån man kommer och vilket alfabet man har lärt sig.
– Att kunna flera olika språk är viktigt därför att barnen gratis får en hög utbildning. Med tre språk är det lättare att få jobb. Sedan vill vi att barnen ska prata våra modersmål också, säger Kirillos.
Inte bara barnen lär av sina föräldrar: Barnen har också något att tillföra: 
– Barnen pratar svenska med min fru och hon lär sig ännu mer svenska av dem, de rättar henne hela tiden säger Kirillos.
För att hålla alla språken igång läser barnens föräldrar böcker på sina modersmål för barnen.
– Men vi anstränger oss inte speciellt, säger Kirillos. Vi tänker att språken nog kommer så småningom. Det är viktigt att barnen hör de olika språken hela tiden, men jag pratar inte alltid grekiska. Vladimiros kan mer grekiska än jag tror, ibland förvånar han mig genom att kunna ord som jag inte minns att jag har sagt.

Behov att göra sig förstådd
– Barn lär sig prata de språk som finns i deras omgivning. Det är behovet av att göra sig förstådd som styr, förklarar Gisela Håkansson, professor i lingvistik (språkvetenskap) vid Lunds universitet.
Redan som foster börjar vår språkliga resa när vi hör våra föräldrar prata.
– När ett barn som växer upp i en flerspråkig familj blir medvetet om att det är olika språk som talas är svårt att säga, menar Gisela Håkansson. Barnet kan ju ha uppfattat detta långt tidigare innan det kan säga att något kallas annorlunda på ”pappaspråket”.
Människan har kapacitet att ta till sig fler språk än ett, hur många finns det ingen gräns för. Fler språk än ett är en tillgång på många sätt. Bland annat förbättras vår förmåga att minnas.
– I andra kulturer är det vanligt att ha fler språk än ett. Tidigare sa man att vi bara hade ett modersmål, men nu tänker vi i stället att man kan ha fler. Ett barn som växer upp med två språk samtidigt får då två modersmål, förklarar Gisela Håkansson.
Om man inte använder något av språken, så kan det glida bort. Det är med språk som med mycket annat: Det är en färskvara. Används det inte försvinner det.
– Barn kan få ett nytt modersmål än det de först hade, och helt glömma sitt gamla språk, något som är särskilt tydligt bland adoptivbarn, säger Gisela Håkansson.
Vid tre års ålder har barnet lagt grunden för sin språkutveckling. Kärngrammatiken är klar, barnet vet redan mycket om hur man böjer ord och i vilken ordning de bör komma, däremot är ordförrådet fortfarande litet.
– Det mesta av ljudbildning och grammatik är färdigt vid tre års ålder, säger Gisela Håkansson. Barnet vet vad det är för skillnad mellan ord som röd och död även om en del barn fortfarande kan ha svårt att producera r-ljudet.
 
”Språk behöver ges tid”
Att enbart höra ett språk talas, räcker inte för att någon ska kunna lära sig det.
– Man lär sig inte genom att bara lyssna på radio eller höra någon prata ett språk. Man ska vara involverad också, interaktiv. Talet måste riktas till mig, och jag måste tycka att det är intressant att lära mig det.
Varför små barn vanligen har lättare att ta till sig ett korrekt uttal än den som försöker lära sig ett nytt språk i vuxen ålder, vet man inte. Spelar roll gör säkert att den som har svenska som modersmål hört språket talas redan i magen och sedan under tre års tid lärt sig alla grunder. Den som flyttar hit och ska lära sig svenska från grunden ligger ju flera år efter.
– Språk behöver ges tid. Om du flyttar från Sverige till England med en sjuåring så behöver hon sitt nya språk på en gång för att göra sig förstådd, till skillnad mot en sexmånads bebis som kan ta det lugnt. Det kan knyta sig när man har bråttom, säger Gisela Håkansson.
Att säga att ”barn lär sig så lätt”, är därför kanske att förringa barnets strävan efter att erövra ett nytt språk. 
– Det är orättvist att säga att det är enklare för barn än vuxna att lära sig ett nytt språk, ansträngningen kan inte mätas. Tänk dig själv hur mycket som krävs att som vuxen lära in ett helt nytt språk, menar Gisela Håkansson.
Om man nu är uppvuxen med fler språk än ett, vilket använder man då till sina tankar?
– Det är olika beroende på vilken situation man befinner sig i. Vi använder ju inte alla språk på samma vis. Barnet kan till exempel ha ett språk på förskolan med kompisarna och ett annat hemma. Vi lär oss det vi behöver kunna för att hantera olika situationer. Den som forskar använder till exempel ofta engelska termer i sitt arbete, och kan i sitt arbete ha svårt att hitta svenska motsvarig­heter.   
– Men inte alla använder ord till sina tankar, Einstein tänkte med hjälp av bilder, konstaterar Gisela Håkansson.

Får bättre minne
Studier visar att flerspråkiga barn får bättre minne än barn som ”bara” har ett språk. Genom att lära sig flera språk än ett bygger man upp mer kapacitet i hjärnan.
Även de som har svenska som modersmål men som lärt sig engelska i skolan har bättre minne än dem som inte läst engelska i skolan.
– Flerspråkighet är en tillgång och tar inte kapacitet från någon annan förmåga. Att tro att ett nytt språk parasiterar på det man redan kan, eller håller på att lära sig, är ett containertänkande – att om jag stoppar in fler språk än ett i minnets behållare får matte ingen plats. Tänk i stället på hjärnan som ett garnnystan, där man kan nysta på ny tråd och väva nya förgreningar, förklarar Gisela Håkansson.
– Att flerspråkiga barn kan få svårigheter i skolan kan bero på andra faktorer, som att de inte kan få hjälp hemma med läxläsning om ingen av föräldrarna pratar svenska.
Barnet måste inte ha ett språk som det kan bättre än andra eftersom det inte behöver göra samma saker på alla språk.
– Man kan tala med kompisarna på ett språk, med föräldrar med ett annat och ha ett tredje i skolan. Sedan kan man ha ytterligare ett annat språk för dataspel. Det är olika domäner, säger Gisela Håkansson.
 Hon tycker att man kan se flera språk än ett som en möjlighet för barnet. Den som har två språk har lättare för att lära sig ännu fler språk eftersom man har ett bättre uppbyggt minne.  
– För att hjälpa barnet till fler språk än ett, ska man göra som man själv tycker och känner. Det finns ingen given mall att följa, menar Gisela Håkansson.
– Men två tips är att om barnet pratar svenska på förskolan och med en förälder hemma, kan man läsa böcker på den andra förälderns språk för att hålla det mer levande. Mer språkträning kan fås genom tal, tidningar, filmer, dataspel. Kanske kan man prenumerera på en serietidning på barnets andra språk.

Dian: "Vi har gjort ett memoryspel på indonesiska"

– Ända sedan Adam var nyfödd har jag pratat bara indonesiska med honom medan Hans pratar svenska med Adam, säger Dian.
– Vartannat år åker vi till Indonesien och stannar i sex–sju veckor, så att Adam utvecklar sin indonesiska och kan prata med sina släktingar.
– Jag brukar påminna släktingarna om att de ska prata långsammare i början med Adam. Jag har också lärt honom slang för att han ska kunna prata med sina kusiner.


Dians tips:
• Låt barnet prata på modersmålet i telefon med släktingar.
• Köp ljudböcker och filmer på modersmålet.
• Sjung på modersmålet.
• Spela spel på modersmålet. Vi har även gjort ett eget Memoryspel på indonesiska.

Niclas: "Överdriv sagoläsandet och sjungandet"

– Min fru och jag kommunicerar på engelska, jag med barnen på svenska, och min fru med barnen på thai. Min fru har aldrig bott i Sverige och pratar ingen svenska. Jag har varit bosatt i Bangkok permanent sedan 1996, berättar Niclas.
Niclas tycker att svenskan blivit lidande, att thai dominerar.
– Kommer vi inte till Sverige oftare så måste vi lösa detta på annat vis. Enbart sagor, sång och filmer på svenska går långsamt. Jag har ju sett vad tre veckors vistelse i Sverige gör för språkutvecklingen. Det ger mer än det vi kan ge under tio månader i Thailand.

Niclas tips:
• Vi är en grupp svenskar här i Thailand som ska försöka ha en svensk temahelg varje månad nu när barnen börjar bli lite större.
• Semester i det land, vars språk man försöker lära sig, är överlägset bäst.
• Överdriv sagoläsandet och sjungandet.
• Tillåt mer tv-tittande än du normalt skulle ha gjort på det språk ni försöker att förbättra.
• Hitta familjer att umgås med som pratar det språk du vill lära barnet.

Mari: "Eric lär mig sådant jag glömt på finska"

– Jag pratar bara finska med Eric, berättar Mari Holopainen. Min man Mathias pratar bara svenska med Eric.
Oavsett yrkesliv tror Mari att Eric kommer få stor behållning av att prata två språk. Även hon själv har behållning av att Eric kan hennes modersmål.
– Jag blir uppdaterad i språket. Till exempel den gången jag skulle översätta ordet trollslända, som jag helt hade tappat i mitt finska ordförråd, och därför fick slå upp i en ordbok.

Maris tips:
• Börja så tidigt som möjligt med att konsekvent tala på ditt modersmål till barnet.
• Har ni möjlighet att få hemspråk på förskolan: ta den chansen.

8 tips för att lära fler språk

1. Barnet lär sig det/de språk det behöver för att göra sig förstådd.
2. Man lär sig inte genom att enbart lyssna, talet måste riktas till barnet – och barnet måste vara intresserat av att lära sig just det språket.
3. Språk är en ”färskvara”, används det inte försvinner det.
4. Språk behöver ges tid och användas för att utvecklas.
5. Barnet måste inte ha ett språk som det kan bättre än andra eftersom det inte behöver göra samma saker på alla språk. De kan tala med kompisarna på ett språk, med föräldrar med ett annat och ha ett tredje i skolan
6. Språkträning får man genom att umgås med barnet på det språk man vill lära ut.
7. Mer språkträning kan man få genom att läsa böcker på de olika språk som finns i familjen. Man kan även använda tidningar, filmer, dataspel.

Källa: Gisela Håkansson

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 6/2007

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler

"Älskar min familj, men känner mig fast i familjelivet" Psykologen kommer med råd

Hjälp, jag längtar bort!

"Jag älskar min fru och våra två barn, 2 och 6 år. Men ändå – senaste året har jag börjat känna mig inlåst. Inte med dem, men i familjelivet med allt vad det innebär av pusslande med hämtningar och lämningar, föris och skola, veckomatsedlar, papper att fylla i – ja, allt. Samtidigt har jag ett heltidsjobb som är både stimulerande och krävande.
Min fru gör nästan mer än jag, så jag kan inte skylla på henne. Vi har städhjälp en gång i veckan för att avlasta. Ibland har vi barnvakt och går ut och äter själva. Någon gång i veckan träffar jag kompisar från förr och tar en öl. Jag försöker träna regelbundet och äta bra.
Jag älskar min familj högt, ändå längtar jag bort. Till resor och till att få vara i fred ibland. Vad ska jag göra?"
/Melvin
 

Malin: ”Vad är viktigt för dig i ditt liv?”

Jag tror att många känner igen sig i ditt brev. Allt det yttre är bra och rätt. Och så känns det ändå tomt. Inuti.
Jag tror att det är symtomatiskt – vi fixar allt det yttre som ska känneteckna det goda livet, men på kuppen slukar det all vår vakna tid och det blir inget utrymme kvar till det vi har inuti oss. Vi borde vara lyckliga och nöjda, men istället för att känna att vi har alla rätt kan det yttre livet bli till ett fängelse. Och sådana basala behov som att få vara i fred någon gång ibland kan tyckas ouppnåeliga.
Jag ske ge dig två konkreta tips nu när du har valt att dela med dig. Det första handlar just om den här borde-känslan. När det vi känner inte går ihop med hur vi tycker att vi borde känna mår vi människor dåligt. Men att trycka bort sådana här känslor är ingen framkomlig väg. Jag tycker därför att du ska prata med din fru. Tillsammans kan ni pröva en teknik som har visat sig vara effektiv för att skapa större tillfredställelse och närvaro i livet. Den går ut på att identifiera vilka värderingar man har om vad som verkligen är viktigt, och att sedan skapa beteenden eller handlingar som utgår från dem.
Vad är viktigt för dig i ditt liv – som förälder, som man och som Melvin? Vad kan du göra i din vardag för att leva i enlighet med de värderingarna? Att konkret göra sådant som bekräftar ens värderingar skapar tillfredställelse.
Mitt andra tips handlar om att dela upp er i familjen ibland. Min erfarenhet är att man kan fastna i familjen-ska-vara-tillsammans-fällan. Det är så lätt att tycka att den lilla tid man har med sin familj ska tillbringas tillsammans, allihop. Annars blir det ju liksom ingenting kvar av just familjen. Men ibland kan den där tillsammans-tanken bli lite krampaktig. Det kan lätta upp om man tillåter sig att göra saker med bara ett barn eller på egen hand. Det behöver inte vara svart eller vitt. En kärleksfull familj kan mycket väl bestå av människor som gör saker i olika konstellationer.

/Malin Bergström, barnpsykolog.

Mejla din egen fråga till Malin på fragamalin@vf.bonnier.se