Våra barns personlighet formas i ett raffinerat samspel mellan arv och miljö. Det gäller allt från läslust till stresstålighet och blyghet.
Först trodde man att bebisar föddes som tomma skal som skulle fyllas med innehåll. Sedan fick man för sig att det mesta redan var förutbestämt genom vårt genetiska arv. Idag vet forskarna att sanningen ligger någonstans däremellan. Våra barn föds visserligen med en fullständig uppsättning gener som bestämmer utseende och ger förutsättningar att utveckla olika personligheter. Men genernas genomslag beror till stor del på hur arvet samspelar med miljön runtomkring. Paul Lichtenstein är professor vid Karolinska Institutet och chef för det svenska tvillingregistret, det största i världen. Han berättar att arv och miljö spelar ungefär lika stor roll för våra barns personlighetsutveckling. Generna bestämmer mellan 30 och 50 procent, miljön resten. Men tvärtemot vad man tidigare trott är det inte den gemensamma uppväxtmiljön som påverkar mest, utan barnets individuella erfarenheter i och utanför familjen. UPPLEVELSER ÄR INDIVIDUELLA Med individuell miljö menas sådana upplevelser och händelser som varje enskilt barn varit med om: kompisrelationer, aktiviteter, sjukdomar och olyckor. Även inom familjen får syskon sina egna unika upplevelser; dels behandlar föräldrar sina barn olika, dels upplever barn det som händer omkring dem på olika sätt. – Barnens skilda gensammansättning gör att de uppfattar och påverkas olika av det som sker omkring dem. Det är därför man kan sitta och prata med sina syskon om sådant som hänt i barndomen och minnas samma händelser på helt olika sätt. Bara mellan 5 och 10 procent av miljöpåverkan kommer av den delade uppväxtmiljön, medan ungefär 50 procent beror på den individuella miljön, säger Paul Lichtenstein. Den individuella miljöns betydelse kan alltså förklara att många syskon är så olika varandra som personer – lika i vissa avseenden, men varandras motsatser i andra. ETT STÄNDIGT SAMSPEL En annan faktor som spelar roll för barnens personlighetsutveckling är hur vi föräldrar reagerar på våra barns agerande. – Vi har studerat vad som gör att vissa föräldrar ofta blir irriterade på sina barn, hittar fel på dem och har svårt att komma överens med dem. Vi har sett att det till stor del är barnens genetiskt styrda beteende som framkallar reaktionerna hos föräldrarna. Men om vi föräldrar vill förändra relationen till våra barn är det vi vuxna som måste lära oss att reagera annorlunda på barnens agerande. Arv och miljö formar våra barn genom ett ständigt samspel. Vi som föräldrar kan ge våra barn en miljö – till exempel tillgång till böcker – samtidigt som barnets genetiska förutsättningar påverkar hur det kommer att reagera på miljön vi erbjuder dem – intresset för dessa böcker. Den här samverkan mellan gener och omgivning gäller de flesta av våra beteenden, som exempelvis blyghet, framåtanda, stresstålighet och social förmåga. – Generna bestämmer inte över oss och det är aldrig kört på förhand bara för att man har en viss gen. Det finns exempelvis ingen gen för kriminalitet, säger Paul Lichtenstein. Han är just delaktig i ett forskningsprojekt om så kallade maskrosbarn. Där försöker man ta reda på varför vissa barn går starka ur en tuff uppväxt med mängder av positiv energi, medan andra nästan går under. – Det är mycket möjligt att barn med en viss genuppsättning reagerar helt annorlunda på motgångar än andra, säger han.
Publicerad i Vi Föräldrar nr 12, 2009.
Är du säker på att du vill anmäla denna kommentar?
Du redigerar för tillfället kommentaren
Är du säker på att du vill radera denna kommentar?
Att bebisen är gnällig, klängig och missnöjd behöver inte betyda att någonting är fel. Kanske är det bara utvecckling på gång. Holländska forskare menar att barn under sitt första år gör sju utvecklingssprång.
Under 2012 införs en hel del nya lagar som påverkar både oss föräldrar och våra barn. Här listar Vi Föräldrar de viktigaste.
Vaknätterna med bebisen kan sätta djupa spår i parrelationen. Men sömnchocken kan ge dig och din partner ett bättre förhållande. Receptet heter gräl och massor av bekräftelse.
Endast en av 73 BVC gav korrekt information om amningsrekommendationen i Sverige, visar en undersökning av tidningen Amningsnytt.
Syn: Under de första tre månaderna ser ett barn suddigt. Synskärpan hos nyfödda är ungefär en trettiondel av den vuxnes, och kanske är det så fiffigt att det finns en poäng med det.
Det nyfödda barnet gör ingen skillnad på dag och natt, men vid 6 månaders ålder kan man börja lägga ner lite mer krut på rutiner som passar familjen.
Än dröjer vinterkylan något, men redan nu är det dags att börja se över barnens värmande garderob. Här är 15 tips för torra och varma vintermånader.
Sommar, sol, på språng - och småhungrig! Men vilka snacks funkar att ge bebisen? Vi Föräldrars dietist Sara Ask ger 10 tips på vad det lilla barnet kan äta och tar reda på vid vilken ålder man kan börja ge småmat.
Visa dig intresserad av första orden och senare av de spegelvända bokstäverna, men pressa inte.
Allt fler små barn åker framåtvända i vagnen och ser inte sina föräldrar. Bra eller dåligt?
Skaffa bra rutiner redan när först tanden tittar fram. Låt ditt barn bli kompis med tandborsten.
Ju längre barn ammas, desto bättre utvecklas intelligensen, enligt en avhandling från Linköpings universitet.
Vad behöver man egentligen den allra första tiden hemma? Vi tipsar om vad som är bra att skaffa – och vad man kan avstå ifrån.
Säkert har du stött på dem, alla förståsigpåare som vet att man får hängbröst av att amma, som hävdar att fri amning skämmer bort barnet eller att man ärver förmågan att amma. Vi bad några amningsexperter kommentera 25 påståenden om amning.
Efter ett halvår brukar både föräldrar och barn vara mogna för nya sömnrutiner. Men hur gör man för att hela familjen ska sova bättre?
Vända sig, sitta, krypa och gå. Kan man påverka hur fort barnet lär sig? Och bör man ens försöka?
Din bebis börjar närma sig året och kanske pratas och jollras det en hel del. Men språk är mycket mer än bara ord, konstaterar Annika Ingemarsson, legitimerad logoped.