Shutterstock

Med en god tillväxt kan man ofta känna sig trygg med att barnet är friskt.

Tillväxtkurvan – därför är den så viktig

Barnet följer inte sin tillväxtkurva - är det farligt? Och hur funkar längd- och viktkurvan? Barnläkaren Cecilia Chrapkowska förklarar.

Att få veta att barnet inte följer ”sin” kurva – att det inte går upp i vikt som det ska, eller att det ökar för mycket i vikt … Oron, ­ångesten! Och kanske ­också irritationen, känslan av att ha blivit – kränkt. Av att vara sedd som en dålig ­förälder.

– Jag känner igen reaktionerna, säger Cecilia Chrapkowska, specialistläkare på ALVA barn- och ungdomsmedicinska ­mottagning i Stockholm. Jag tolkar dem som att det finns en hel del att jobba med inom barnhälsovården om hur man pratar om tillväxtkurvan. Att kränka människor är ju aldrig vårdens mål.

Själv älskar hon tillväxtkurvorna. "Vi barnläkare gör det", säger hon. Och hon önskar att alla föräldrar visste varför.

Tillväxtkurvan viktig för att bedöma barns hälsa

– Tillväxtkurvorna är jätteviktiga ­verktyg för oss inom barnhälsovården. ­Tillsammans med samtalet med föräldrarna och vår undersökning är de det absolut ­viktigaste vi har för att bedöma barns ­hälsa. De allra flesta allvarliga sjukdomar hos barn visar sig så småningom på ­tillväxtkurvan, och några visar sig allra först där.

Med en god tillväxt kan man alltså ofta känna sig trygg med att barnet är friskt. Men det betyder inte att en tillväxt som inte är så god måste vara en signal på allvarlig sjukdom, poängterar Cecilia Chrapkowska. Oftare handlar det om att barnet har haft flera öroninflammationer, magsjuka eller någon annan vardaglig infektion.

– Det kan också handla om att barnet har svårt att äta. Eller om psykosocial stress i familjen, till exempel allvarlig sjukdom hos ett syskon eller en förälder, arbetslöshet hos en förälder eller en mormor som har dött. I sådana situationer är det inte alltid lätt att få till lustfyllda och kreativa måltider med balanserat näringsinnehåll.

Först viktförändringar, sedan längdförändringar

Psykosocial stress kan vara en av ­anledningarna till att många känner sig kränkta när de får veta att barnet inte följer sin kurva, tror hon.

– Man vill ju sitt barn väl, men på grund av den psykosociala stressen har man ­kanske inte förmått under en period – och även om man har förmått att ordna med maten på ett bra sätt så kanske barnet inte har förmått att växa.

Med hjälp av tillväxtkurvan kan man se viktavvikelser direkt.

– Men längdavvikelser ser man först efter några månader. Vikt driver nämligen längd – barn ökar först i vikt, sedan i längd. Om längden avviker före vikten är det särskilt viktigt att utreda medicinskt, då är orsaken ofta hormonell eller genetisk.

Krånglande amning, allergi, deprimerad förälder …

När riktigt små barn inte följer sin kurva handlar det ofta om att amningen inte ­fungerar så bra.

– Ofta löser det sig om barnet får ­modersmjölksersättning också (läs mer om detta i artikel nedan, reds anm). Men vissa barn har svårt att gå upp i vikt även om de får ­ersättning. De barnen behöver utredas, säger Cecilia Chrapkowska.

Ibland är orsaken medicinsk. Det kan till exempel handla om komjölksproteinallergi, svag sugförmåga eller, i ovanliga fall, ­hjärtsvikt.

– Men ibland kan det istället visa sig att en förälder är ­deprimerad.

Oupptäckt eller dåligt ­behandlad depression gör det ofta svårt för föräldern att ge barnet den uppmärksamhet och trygghet som det ­behöver. ­Sådant kan påverka tillväxten.

Näring hjälper kropp och hjärna att växa optimalt

Men generellt sett är näring förstås viktigt.

– Utan mat växer varken kroppen eller hjärnan optimalt, och för att barnet ska ­utvecklas och nå sin fulla potential behöver hjärnan växa bra, säger Cecilia Chrapkowska.

Hos små barn är den vanligaste avvikelsen att barnet ligger lite lågt på kurvan.

Ibland vet föräldrarna vad det beror på. Kanske barnet bara äter pannkakor och majs, till exempel, trots föräldrarnas ihärdiga försök att locka med annat.

– Då är det ofta bra att försiktigt presentera nya typer av mat, i barnets egen takt. Det är aldrig bra att tvinga barnet att äta, det ökar bara problemen, säger Cecilia Chrapkowska.

Dietist och läkare kan hjälpa

Ibland är det mer oklart varför ett barn inte går upp i vikt. Då är det ofta bra om det görs en kostregistrering hos dietist. Det innebär att man under några dagar ­registrerar allt som barnet äter och dricker, och att dietisten sedan räknar ut hur ­mycket energi och näring barnet får i sig.

– Barnläkare brukar också ta prover för att utesluta att det är någon sjukdom, som till exempel glutenintolerans, som gör att barnets kropp inte tar upp näring.

Hos barn som enbart ammas är det mer ovanligt med kostregistrering, och hos dem behövs det oftast inte heller.

– Om man som läkare ser väldigt tydligt att barnet är magerlagt, att blöjorna är torra och att det nästan inte hörs något klunkande alls när man tittar på amningen, då behövs det inget jättearbete. Då är det mer mat som barnet behöver.

Hjälp att orka suga

Mer mat brukar i sådana lägen betyda ­modersmjölksersättning.

– Om mamman vill fortsätta helamma behövs professionellt stöd, gärna från en amningsmottagning. Man kan ofta öka mjölkmängden genom att amma oftare. Om man vill kan man använda ett tillmatningsset där barnet suger på bröstet och får mat genom en plastslang. Men även om mamman försöker öka mjölkmängden kan barnet ­behöva ersättning, åtminstone under en övergångsperiod – för om barnet inte får i sig näring orkar det inte suga, hur mycket man än försöker, säger Cecilia Chrapkowska.

Tala om övervikt

Avvikelser i tillväxtkurvan kan också handla om motsatsen: för mycket mat – eller kanske glass, bullar, godis och läsk. Vissa barn utvecklar övervikt och fetma redan i småbarnsåren.

Om man har sett inläggen om vikt- och fetmahets i sociala medier kan man undra hur alarmerande det egentligen är.

– Jag kan på sätt och vis hålla med fetma­aktivisterna, säger Cecilia Chrapkowska. Det är inte en jättebra idé att fokusera enbart på vikt. Men samtidigt vet man att om man redan i förskoleåldern har fetma brukar man ofta vara fet även i vuxen ålder. Fetma i sig kan på sikt ge ledvärk, högt blodtryck och typ 2-diabetes, så det är klart att det finns hälsorisker – och fetma är lättare att behandla i förskoleåldern.

Det är viktigt att man inom vården är ödmjuk inför sin uppgift att hjälpa familjer med hälsoproblem, anser hon.

– Att predika om att inte dricka läsk ­hjälper inte. Men om familjen är beredd att tala om barnets övervikt kan man fråga om de vill ha hjälp med konkreta råd, anpassade efter just deras situation.

Arv påverkar tillväxten

Arvet från föräldrarna påverkar också ­barnets tillväxt.

– Om de biologiska föräldrarna och barnet ligger på tillväxtkurvans mittenkurva (läs mer om det här) kan man ­förvänta sig att barnet som vuxen ofta får ungefär samma längd som föräldern av samma kön. Men om en förälder är lång och en kort vet man inte vilka gener som slår igenom. Och det kan till exempel också finnas en jättelång morfar och farfar som påverkar.

Barnets genetiska arv avgör alltså vilken längd barnet har förutsättningar att nå – men svält, sjukdom och stress kan påverka. Och avvikelser i tillväxtkurvan behöver alls inte tyda på något farligt.

– Ibland tolkas avvikelser så dramatiskt av bvc – eller föräldrar uppfattar i alla fall budskapet dramatiskt. Men när barnet har remitterats till oss barnläkare ser vi ofta att det inte är någon fara, att det är en så liten avvikelse, säger Cecilia Chrapkowska.

Just det är en av de saker som är så bra med tillväxtkurvan, anser hon:

– Den hjälper oss inte bara att leta efter sjukdomar. Den hjälper oss också att ­friskförklara barn, och att se när ett barn som har varit sjukt är färdigbehandlat.

Kritik mot uttalande om modersmjölksersättning

Ersättning eller inte när småbebisar inte följer sin tillväxtkurva? Ett uttalande i artikeln ovan fick amningsexperten att reagera. 

Ibland följer inte småbebisar sin tillväxtkurva som de bör göra. Ofta handlar det om att amningen inte fungerar så bra, berättar barnläkaren Cecilia Chrapkowska i artikeln ovan.

– Ofta löser det sig om barnet får modersmjölksersättning också, säger hon.

Det fick Marit Olanders, författare till boken Amning i vardagen och amningsrådgivare inom Amningshjälpen, att reagera:

– Det kan onekligen lösa sig såtillvida att barnets viktkurva börjar peka brantare uppåt, men för föräldern innebär det kanske att hen blir övertygad om att hen inte ”kan” amma.

Att ge modersmjölksersättning är ingen lösning på problemet om inte föräldern uttryckligen önskar att gå över till delamning, anser hon:

– Det finns många problem som kan resultera i avplanande viktkurva, som har med amningsteknik och hur ofta man ammar att göra – sådant som bvc borde kunna avhjälpa utan att rekommendera ersättning som första åtgärd. Dessutom ger ersättning ofta problem med hård mage hos barnet. Att Cecilia Chrapkowska så lättvindigt ser ersättning som en lösning på problem förvånar mig, och det är faktiskt ett uttryck för ersättningshets, säger Marit Olanders.

Cecilia Chrapkowska kommenterar:

– Marit har alldeles rätt i att det ofta finns mycket att vinna på kompetent amningsstöd till ammande föräldrar, och när jag läser artikeln igen med de ögonen tycker jag att det är synd att jag inte nämnde något om det. I de fall amningsstöd inte hjälper behöver man dock komplettera amningen med ersättning, för barnets behov av tillräckligt mycket näring går alltid först för mig som barnläkare. Det handlar inte om någon hets, det handlar om barnets bästa.

Fotnot: Artikeln Därför är tillväxtkurvan så viktig publicerades i Vi Föräldrar 8/2017

 



Det här är Vi Föräldrar

Vi som jobbar på Vi Föräldrar brinner för frågor som har med barn och föräldraskap att göra. Vi vill ge alla pappor och mammor (och dig som väntar barn förstås) uppdaterad och korrekt info – som en motvikt till alla åsikter och allt tyckande som ofta omgärdar barn och barnuppfostran. För att få svaren vänder vi oss till Sveriges främsta experter; ingen fråga är för liten för att inte tas på största allvar – och ingen är heller för stor. Välkommen hit!




Nyhet! Kurs: Sova hela natten – utan sömnmetoder med Vi Föräldrar, tidningen mama och barnpsykologen Malin Bergström. Läs mer här!



Nya numret av Vi Föräldrar – i butik nu!


Missa inte vårt supererbjudande: 5 nummer av tidningen Vi Föräldrar + välj en välkomstgåva för 179 kr! Läs mer här! ❥

Här kan du köpa senaste numret!

För dagliga uppdateringar följ Vi Föräldrar på facebook.


Se även

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler