8 vanliga situationer - så kan du hantera dem

Vill din lilla unge bara bli buren hela tiden, eller vill hen bara äta sand? Här är tipsen för dig.

Så gör du när barnet bara skriker

Ingegerd Gavelin, som skrivit boken "Att möta sitt barn - och sig själv", tipsar föräldrar om hur man kan tänka när åtta vanliga situationer uppstår.

NÄR BARNET...

… bara vill bli buret.
Ingegerd Gavelin: ”Den första tiden med ny bebis får man anpassa sig efter barnet. Man får turas om att bära och passa på att få lite egen tid när barnet sover. Men när barnet börjar bli mer vaket kan det behöva utmanas lite, kanske genom att vara ensamt en liten stund, till exempel på en lekfilt i rummet där ni är. Då kan du ha fortsatt koll på barnet och kontakt genom prat. Den lektiden kan sedan ökas på. Ibland får man stå ut med att barnet blir argt och skriker ett litet tag. Man får visa att ’Så här är det nu, jag vill sitta ner och fika en liten stund’. Men man ska inte utsätta barnet för att jaga upp sig till panik. Då får man istället bära lite till. Tänk på att man inte kan ’skämma bort’ ett litet barn.”

… är nyfött och bara skriker.

Ingegerd Gavelin: ”Att veta vad bebisen vill kan vara svårt, särskilt om det är första barnet. Man får prova sig fram. Ge mat, byt blöja, bär, lugna. Var uppmärksam på vad som verkar hjälpa. Blir barnet lugnare när jag tar upp det? Verkar mitt barn känsligt för hunger? Varje liten pusselbit är ett steg i rätt riktning – och det räcker bra! Efter några månader, när barnet börjar få en dygnsrytm, har de flesta föräldrar lärt sig skillnaden på barnets olika skrik och hör skillnad på tröttskrik kontra hungerskrik.”

… vill ha din uppmärksamhet hela tiden
.
Ingegerd Gavelin: ”Barn vill få vara tillsammans i vardagen med sina föräldrar. De mår bra av att vi visar att ’Jag vill vara med dig och tycker om att tillbringa tid i ditt sällskap’. De känner om vi är splittrade och upptagna av något annat samtidigt som vi umgås. Det betyder inte att vi ska vara slavar under våra barn men att man då och då tänker på att ge barnet vår odelade uppmärksamhet utan att något annat stör, som mobiltelefoner, tv-såpor, dataspel och Facebook. Kanske mår också du bra av att öva dig i att vara helt närvarande.”

… gör något man inte gillar.
Ingegerd Gavelin: ”Prata om det som blev lite tokigt och hur man kan göra nästa gång – barn vill lära sig! Har man ett barn som gör lite aviga saker, som att kasta sig över någon bakifrån när det vill ta kontakt, så hjälp barnet att ta kontakt på ett annat sätt. Berätta att ’Så där ska man nog inte göra för att det kan göra ont och skrämma de andra barnen, men det här sättet kan funka, prova och se vad som funkar’. Då visar du barnet att ’Du är okej även om det blev lite fel den här gången’. Ignorera inte barnet, då tar du avstånd från barnet istället för själva handlingen. Avvisande föder skam. Och en liten människa ska inte behöva skämmas för sin person.”

… är väldigt aktivt.
Ingegerd Gavelin: ”Man kan försöka hitta miljöer där det inte är så farligt att vara ett litet yrväder. Kanske inte så lätt för den som vill fortsätta vara social. Det finns alltid släktingar som har finporslinet framme när de bjuder på middag. Då har man två val: Man kan bestämma att bara vara där en kort stund eller låta barnet springa av sig innan man åker dit. Man kan testa att ta med en film eller ett Gameboy som kan sysselsätta barnet ett tag. Eller så får man dra ner på ambitionerna och inse att en stillasittande släktmiddag på två timmar med en 1,5-åring inte funkar, och att bara den ena föräldern går. Sedan får man långsamt träna barnet att klara av att sitta stilla lite längre stunder.”

… bara gnäller.

Ingegerd Gavelin: ”Gnäll kan vara ett sätt att söka kontakt, att barnet tycker att det lyckas få uppmärksamhet på det viset, trots att vuxna kan bli irriterade. Visa barnet att omgivningen blir gladare över andra kontaktförsök: Skoja om det och säg att ’Nu kom visst Gnäll-Alfred fram igen, ska vi testa att vara en annan gladare Alfred istället och se vad som händer?’.
Är det mycket gnäll får man ha koll på hur barnet har det. Något kan göra att barnet är ledset, och då hörs det på rösten. Då får man försöka hjälpa barnet att rätta till det som inte är bra så att det kan bli mer nöjt.”

… inte vill gå till förskolan.
Ingegerd Gavelin: ”Bekräfta det barnet känner. Sätt dig ner, ta barnet i din famn, ha ögonkontakt och säg att ’Nu märker jag att du inte alls vill gå till förskolan, men jag vill gå till jobbet och därför ska vi gå till förskolan nu du och jag. I eftermiddag när jag hämtar dig kan vi se hur det känns och prata om varför du inte vill gå’. Då bekräftar du det barnet känner och att det är okej att vara ledsen eller arg. Men att man inte kan få som man vill alla gånger man är arg eller ledsen. Upprepas detta ofta, att barnet inte vill gå, behöver man ta reda på varför. Är det fullständigt kaos före förskolan får man kanske acceptera att bli sen till jobbet eller be förskolepersonalen om hjälp.”

… kräver godis i affären.
Ingegerd Gavelin: ”Är det första gången barnet skriker efter godis i mataffären får man sätta sig på huk för att komma ner på barnets nivå eller lyfta upp barnet till sin nivå, se barnet i ögonen och lugnt och tydligt säga att ’Du får inget godis idag, det hjälper inte att du skriker’, om man inte vill köpa något. Det behöver vara tydligt att ’Här finns inget att hämta så det är lika bra att lägga av’; Försök att använda en lugn röst. När vi skäller hör barnet bara den arga rösten och inte orden.
Är godisbråken vardag får man prata om dem innan man går in i butiken. Göra klart att det inte blir något godis, att det inte hjälper att slänga sig på golvet för att försöka få en klubba. Går det överstyr får man bryta beteendet och säga att ’Kom, nu går vi härifrån, jag hör att du vill ha godis men vi ska inte köpa något.’ Ett annat alternativ är att lägga om sina rutiner så att man kan handla utan barnet. Kanske är det bättre för både barn och förälder om barnet är kvar 30 minuter längre på förskolan och slipper följa med till affären.”

 

Artikeln är publicerad i Vi Föräldrar nr 12, 2010.

Se även

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler