Shutterstock

Dricka vin när man är gravid – kan man? Och om bebisen enbart ammas i ett halvår – ökar risken för allergi eller inte?

Alla råd till föräldrar – vem kan man lita på?

När myndigheter säger en sak, och enstaka forskningsrön, böcker eller artiklar något annat – vem ska man tro på?

Av Maria Zamore

Vem kan du lita på när alla säger så olika? skriver läkarna Cecilia Chrapkowska och Agnes Wold i sin uppmärksammade bok Praktika för blivande föräldrar. Och ja, det kan man undra. För när, exempelvis, deras bok (med formuleringen ”på vetenskaplig grund” i undertiteln) säger en sak och ansvarig myndighet säger något annat – vad är då sant?

Enligt Morten Sager, vetenskapsteoretiker vid Göteborgs universitet, kan båda ha rätt.

– Utan att bedöma i de sakfrågor som har debatterats (se exempel i artikel här nedanför, redaktionens anm.) kan båda vara baserade på vetenskap och ändå komma fram till olika saker. Det händer hela tiden inom vetenskapen. Det behöver inte betyda att någon har fel, åtminstone inte så som vi vanligtvis definierar ordet ”fel”, säger han.

Morten Sager är uppenbart förtjust över den debatt som har uppstått kring delar av Praktika för blivande föräldrar och sådant som en av författarna, Agnes Wold, har sagt i intervjuer.

Han förklarar:

– För vad är det som händer när forskare som har lika mycket kompetens och som vill lika väl kommer fram till olika slutsatser? Det är sådant som vi vetenskapsteoretiker tycker är intressant. Det är sådant som driver oss!

"Agnes Wold särskilt intressant"

Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och har ofta synts i media med ibland kontroversiella uttalanden. Det gör henne särskilt intressant, anser Morten Sager.

– Hon är så vetenskapligt skolad och uttalar sig ändå tvärsäkert. Det är ovanligt. Det hör inte till forskaridentiteten. Normalt är forskare väldigt noga med nyanser. Den säkerhet hon har i sina uttalanden förvånar mig, med tanke på hur svårt det är att belägga saker i forskningen.

Om forskningsläget är osäkert är det vanligt att man som forskare är försiktig i sina slutsatser.

– När det till exempel gäller alkohol under graviditet anger Livsmedelsverket att de i nuläget inte kan säga att det finns någon säker gräns för konsumtion av alkohol under graviditet (mer om detta i artikeln nedanför, reds anm.) De använder sig därmed av försiktighetsprincipen i råden till gravida. I en osäker situation väljer de att ta det säkra före det osäkra.

"Ser till kvinnorna i första hand"

Det kan man säga att Agnes Wold också gör, menar Morten Sager.

– Men hon har i så fall kanske inte, som Livsmedelsverket, försiktighetsprincipen riktad mot barnet i första hand. Hon verkar istället ha den riktad mot de oroliga gravida som druckit några glas vin och som på grund av Livsmedelsverkets råd riskerar en massa oro eller till och med ångest helt i onödan.

I den här frågan, och kanske i många andra, ser alltså Agnes Wold till kvinnorna i första hand, medan Livsmedelsverket fokuserar på fostret, enligt Morten Sagers analys. Det är i så fall inget självklart fel med det, menar han.

– Rent allmänt har det nog varit svårt för kvinnor att hävda sig gentemot fostret, för om det finns en misstanke om att något riskerar att skada fostret kan det hamna på en myndighets svarta lista – och därmed kan det också ge framför allt gravida dåligt samvete eller till och med ångest. Man vill ju inte göra fel.

Men de skilda perspektiven gör att det uppstår ett guldläge för nördiga vetenskapsteoretiker att se hur olika värderingar påverkar vetenskapliga slutsatser.

"Vi har fått syn på den vetenskapliga osäkerheten"

I vårt samhälle har det länge funnits en stark tilltro till vetenskapen.

– Men den har börjat nedmonteras, säger Morten Sager. Vi har börjat få syn på den vetenskapliga osäkerheten, den osäkerhet som alltid har funnits men som tidigare mest syntes inom vetenskapen; den som i själva verket är en grundnerv och grundfråga i all forskning: ”Vad är sant, egentligen?” Nu ser vi detta och de olika slutsatser man har kommit fram till i mycket högre grad.

Det är bland annat detta, menar han, som har skapat ett utrymme för den skepsis och osäkerhet som ökar i samhället, för fake news och för ”min sanning och din sanning”.

– Vad som då är viktigt är att hålla sig cool utan att bli cynisk, säger han. Att inte springa på alla bollar, att inte bli stressad av att ”Den säger det och den säger det”.

"Vetenskap tar tid"

Man behöver vara lite smart, menar han. Vetenskapssmart.

– Man behöver veta att vetenskapen rör på sig och att den alltid har gjort det. Så länge det inte handlar om forskning som har pågått länge och som har samlat ett stort stöd – som forskningen om vaccinationer, till exempel – ska man ta det coolt. Inte agera för snabbt. Nu behövs en allmänhet som i större utsträckning lär sig förstå olika grader av vetenskaplig tvetydighet och osäkerhet.

Hur lär vi oss det?

– Om man ska ge en crash course (snabbkurs, reds anm.) är det just detta: Att ta det lugnt om något rön eller råd är helt nytt. Att avvakta, vänta. Eller som den populära engelska postern från andra världskriget säger: ”Keep calm and carry on”.

Så man kan lita på myndigheters råd även om det förs fram motsatta synpunkter?

– Jag skulle vilja säga JA. Du kan lita på myndigheters råd. Framstår de som förlegade? Det kanske de är, men det är i så fall bra. Vetenskap tar nämligen tid. Det tar tid att få veta vad som är sant, effektivt och säkert. Myndigheternas tröghet minskar riskerna för misstag på grund av en tillfällig hype eller trend. Våra svenska myndigheter har i allmänhet mycket goda rutiner för att se över sina råd så att de avspeglar det samlade forskningsläget. Och om de motsatta synpunkter som förs fram är riktiga, då kommer det att visa sig. Då kommer myndigheten att väga in det i sina råd så småningom.

När en myndighet säger något har den i allmänhet väldigt mycket på fötterna, menar Morten Sager.

– Samtidigt finns det en viktig roll för starka röster som till exempel Agnes Wolds – oenighet är ju en del av vetenskapens väsen. Ibland är det vad som behövs för att en myndighet ska få upp ögonen för ny kunskap och omvärdera sina råd.

"Invänta myndigheternas agerande"

Men hellre än att varje enskild individ ska tvingas ta ställning kan man lugnt invänta myndigheternas agerande, anser han.

– Om någon argumenterar mot ett myndighetsråd kan man tänka: ”Jaha. Då får vi se vad som händer” – önskar jag att vi tänker, hellre än att vi sätter vår tillit ur spel.

Detta är viktigt, anser han.

– Vi lever i ett samhälle som har skapat en otroligt betungande individualism. Vi ska välja elbolag och mobilabonnemang och tandvård och pension, och jag vet inte hur många av oss som klarar av det. Det är ett rätt stort jobb, det kräver en sådan individuell forskningsinsats, för hur ska jag veta vad jag vill? Hur ska jag veta om jag vill ha ett elbolag som jobbar etiskt eller ett som är billigt eller …?

När det gäller vetenskap kan sådana individuella forskningsinsatser, till exempel för att få veta om alkohol skadar fostret under graviditeten eller om vaccin orsakar autism, bli livsfarliga, anser Morten Sager.

"Att googla sig fram är nästan omöjligt"

– Att väga samman forskningsläget är en egen profession med en egen yrkesfärdighet. Liksom alla färdigheter tar det tid att lära sig de vanligaste handgreppen och – kanske ännu viktigare – de vanligaste misstagen.

En viktig del i kompetensen är att förstå vilka slutsatser som kan dras av ett visst material, och med vilken säkerhet de kan dras.

– Det är denna färdighet som odlas på myndigheter som Livsmedelsverket. Att som enskild individ googla sig fram till vad den samlade forskningen säger är nästan omöjligt. Risken är stor att man drar för stora växlar på ett för svagt underlag – so: don’t try this at home!

Erfarenheter pekar på att det är svårt för läkare att söka upp och ta till sig forskning, till och med inom sina egna specialiteter. Skälen är både de tekniska svårigheterna och tidsbrist.

Fotnot: Som vetenskapsteoretiker forskar Morten Sager om hur forskning går till. Han förestår också en masterutbildning i evidensbasering vid Göteborgs universitet, där han lär ut den specifika yrkesfärdighet han syftar på i artikeln, att söka, granska och sammanställa forskningslitteratur för att få svar på en specifik fråga.

Amning och allergi, alkohol och graviditet, salt till bebisar …

Enbart amma eller ge ersättning i sex månader – är det bra eller dåligt? Och dricka vin när man är gravid – är det okej eller inte?

Här är några exempel på vad författarna till Praktika för blivande föräldrar tycker (eller på vad en av dem, Agnes Wold, har sagt i intervjuer) – och på hur Livsmedelsverket har reagerat.

1.

Om alkohol under graviditet:

”Alkohol och graviditet kommer att bli det största bråket om boken”, sa Agnes Wold i en intervju ett par månader innan boken kom ut. ”Men det finns inte några indikationer på att några glas i veckan, om man vill vara på den riktigt säkra sidan, skulle vara farligt. Det handlar om moralism”. (Källa: Baaam.se)

I media har det ibland framstått som att boken Praktika för blivande föräldrar argumenterar för att gravida kan dricka vin. Så är det inte riktigt. Författarna skriver inte att det är okej att dricka vin som gravid, de redogör för forskning, bland annat sådan som visar att man, med undantag för en förhöjd risk för missfall i tidig graviditet, inte kan säga att det finns några säkra samband mellan fosterskador och att dricka mindre än 5–6 standardglas (till exempel ett glas vin (15 cl), en starköl (33 cl) eller 4 cl starksprit) i veckan, om man dricker mindre än tre glas vid varje tillfälle.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverkets råd är att gravida ska avstå från alkohol.

”De senaste veckorna har det spridits missvisande påståenden i medierna om att 5-6 glas vin i veckan under graviditeten skulle vara ofarligt. Vi är bekymrade. Faktum är att forskningen inte har kunnat slå fast en nivå av alkoholkonsumtion som är riskfri för fostret”, skrev Livsmedelsverket på sin webbplats när Praktika för blivande föräldrar kom ut.

Hur känsligt fostret är beror inte bara på mängden alkohol, poängterade myndigheten, utan också bland annat på när under graviditeten kvinnan dricker, hur fort alkoholen bryts ner i kvinnans kropp och fostrets genetiska sårbarhet.

När detta skrivs arbetar Folkhälsomyndigheten med att gå igenom aktuell forskning om låg och medelhög alkoholkonsumtion vid graviditet.

”Vi kommer förstås att ta del av deras underlag när det är klart. I dagsläget finns dock inget som tyder på att det kommit nya forskningsrön som skulle innebära att nuvarande råd behöver ändras”, skriver Livsmedelsverket.

2.

Om att helamma i sex månader:

”Det (helamning i sex månader, reds anm.) är faktiskt olämpligt”, sa Agnes Wold i en intervju i augusti. ”I Sverige och i rika länder med god hygien och hög risk för allergi ska man inte helamma så länge, utan introducera olika livsmedel från några månaders ålder. Barnets immunsystem måste träffa på olika sorters mat ganska tidigt för att utveckla tolerans. Om man väntar för länge ökar risken för födoämnesallergi, det vet vi genom nya högklassiga studier.” (Källa: Mama.nu)

I Praktika för blivande föräldrar skriver Cecilia Chrapkowska och Agnes Wold om ”studier som talar för att barnets immunsystem ganska tidigt behöver träffa på främmande proteiner via maten för att bli tolerant mot dem”. Att enbart ge bröstmjölk under de första sex månaderna är nog en parentes i historien, tror författarna och menar att det egentligen inte finns någon nedre gräns för när ett barn kan börja smaka på mat.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverkets råd är att det är dags att börja vänja barnet vid att äta vanlig mat vid ungefär 6 månaders ålder, och att man från 4 månader, om barnet vill, kan ge pyttesmå smakprov, till exempel av den mat man själv äter.

Utifrån den kunskap som finns idag går det inte att säga om det, med tanke på allergirisk, är bättre att börja ge mat vid 4 än vid 6 månaders ålder, skriver myndigheten på sin webbplats och berättar att det nu pågår mycket forskning inom området:

”Tidigare trodde man till exempel att det var bäst att undvika att ge livsmedel som kan ge allergi, som jordnötter, fisk och ägg, under barnets första år. Men senare forskning tyder på att det är bra att introducera alla livsmedel under första året.”

3.

Om att äta fisk som gravid:

Det är dumt att avstå från att äta fisk för att man är rädd för gifterna. Nyttigheten överväger, skriver Cecilia Chrapkowska och Agnes Wold i Praktika för blivande föräldrar – men lägger till att ”den som vill vara på den absolut säkra sidan väljer fisk som inte står på Livsmedelsverkets varningslista”.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket kommenterar på sin webbplats att de oroas över påståenden som spridits i media om att miljögifter i fisk inte skulle vara så allvarligt för gravida.

Fisk är bra mat, men på grund av miljögifter rekommenderar myndigheten att gravida inte äter vissa fisksorter, till exempel aborre och gädda, oftare än någon gång per år.

4.

Om bebisar och salt

Barnets njurar tar inte skada av de små mängder salt det får i sig om det äter av familjens mat. Inget farligt kommer att hända om barnet vill smaka på ett chips eller en salt oliv, skriver Cecilia Chrapkowska och Agnes Wold i Praktika för blivande föräldrar.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverkets råd är att vara försiktig med salt till barn under 1 år.

Myndigheten oroas över påståenden om att man inte behöver vara så försiktig med för mycket salt till bebisar, skriver de på sin webbplats. Spädbarn tål salt, men inte lika mycket som vuxna. Det betyder inte att man behöver undvika salt helt till barn under 1 år. Det är till exempel ingen fara om de pyttesmå smakproven, som man kan ge från 4 månaders ålder, innehåller salt eftersom det är så liten mängd. I övrigt kan man till exempel ta undan lite av den mat man lagar innan man saltar till sig själv eller resten av familjen – men korv, kassler och annan salt mat bör man inte ge barnet så ofta, skriver Livsmedelsverket.


Det här är Vi Föräldrar

Vi vill ge alla pappor och mammor (och dig som väntar barn förstås) uppdaterad och korrekt info – som en motvikt till alla åsikter och allt tyckande som ofta omgärdar barn och barnuppfostran. För att få svaren vänder vi oss till Sveriges främsta experter; ingen fråga är för liten för att inte tas på största allvar – och ingen är heller för stor. Välkommen hit!


Nyhet! Sova hela natten – utan sömnmetoder är en onlinekurs med Vi Föräldrar, tidningen mama och barnpsykologen Malin Bergström. Läs mer här!



Nya numret av Vi Föräldrar – i butik nu!


Missa inte vårt supererbjudande: 5 nummer av tidningen Vi Föräldrar + välj en välkomstgåva för 179 kr! Läs mer här! ❥

Här kan du köpa senaste numret!

För dagliga uppdateringar följ Vi Föräldrar på facebook.


Se även

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler