Är hon en krävande bebis?
High need baby, fussy baby, överlevnadsbarn … Finns det belägg för de termerna? undrar en läsare. Vi Föräldrars barnpsykolog Malin Bergström svarar.
Detta är en artikel från Vi Föräldrar.
High need baby, fussy baby – finns det?
Jag är förstagångsmamma till en dotter på 5 månader. När jag pratar med andra föräldrar tycks deras barn i samma ålder vara så lättskötta. Min dotter är ganska krävande – inte så skrikig eller missnöjd under längre perioder förutsatt att hon får det hon vill, men hon vill helst bli buren, få uppmärksamhet och bli underhållen hela tiden.
Efter lite googlande stötte jag på termer som ”high need baby”, ”fussy baby” och ”överlevnadsbarn”. Jag tycker att detta stämmer ganska bra på min dotter. Är det etablerade termer som det finns belägg för, eller är det bara ett internetpåhitt?
Moa
"High need babies" ingen etablerad term bland svenska barnpsykologer
Barnpsykolog Malin Bergström: Hej Moa! I dag pratar vi mycket om hur viktig lyhördheten för barns små personligheter är. Det är något helt annat än att, som förr, låta föräldraskapet styras av manualer och metoder för hur barn är eller borde vara. Äntligen har vi lärt oss att barn faktiskt är egna personligheter från början och inte ”produkter” av hur vi föräldrar bemöter dem.
Jag tror att jag kan tala för barnpsykologer generellt om jag säger att vi pratar mycket om barns temperament och personligheter. Ofta träffar vi föräldrar med känsliga eller krävande barn, och kallar kanske barnen så då. Däremot är inte ”high need babies” eller ”fussy babies” några etablerade termer bland svenska barnpsykologer. Att jag (och många av mina kolleger) inte är så pigga på den typen av etiketter handlar nog om att vi inte vill peka ut ett barn genom att kalla det så. Små barn förändras och utvecklas så radikalt att vi generellt passar oss för att tala om hur någon är. Jag skulle nog också själv som förälder ha reagerat negativt om mitt barn hade omtalats som ”fussy” eller stökigt av en psykolog.
Själv brukar jag prata om de här barnen som sådana som inte passar för att vara små, eftersom min erfarenhet är att deras personligheter blommar när de äntligen blir gamla nog att få börja bestämma och råda över sina egna liv.
Ordet ”överlevnadsbarn” känner jag mig skeptisk till eftersom det i min värld refererar till hur barn som inte får ett gott omhändertagande kan reagera. Barns som negligeras kan antingen ”slockna” eller bli överlevnadsbarn som suger i sig all näring som finns i en påver omgivning. De blir hyperuppmärksamma, på alerten, sociala och kan skicka vackra leenden till alla som går förbi. De beskrivningar som finns av överlevnadsbarn på nätet handlar om barn med ett intensivt temperament, inte om barn som lever under sådana bristfälliga omständigheter. Därför tycker jag att den termen leder tankarna helt fel och att de svenska översättningarna känsliga, extra känsliga eller kanske krävande barn är bättre.
Vad gäller din egen dotter verkar det som att du redan har hittat ett lyhört föräldraskap med utgångspunkt i hennes personlighet, trots att hon inte varit av den nöjdaste sorten. Det låter fint!
Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström.
Vill du ställa en fråga till vår barnpsykolog?
Mejla till fragamalin@vf.bonnier.se. När du ställer din fråga är du medveten om att publicering kan ske i tidningarna Vi Föräldrar och mama, samt på mama.nu och expressen.se. Du är också medveten om att din fråga kan komma att bearbetas (till exempel kortas). Glöm inte att ange den signatur du vill ha under din fråga om den publiceras.
