20 frågor och svar om förskolan

Vi samlade ihop några vanliga föräldrafrågor och ställde dem till de rutinerade förskollärarna Britta Burga och Christina Michal på förskolan Vitsippan i Hallonbergen utanför Stockholm.

Vilka barn brukar ha det lättast vid inskolningen?
– Inskolningen går nästan alltid lättare när barnet har ett äldre syskon. Förskolan är mer bekant och de känner igen personalen.

Hur kan man som förälder hjälpa till?
– Man kan besöka förskolan några gånger innan det är dags och prata om förskolan i en positiv anda. En annan sak är att låta barnet öva på att äta själv . Det är inte alltid personalen har möjlighet att mata alla femton barn på avdelningen.

Hur långa dagar orkar de minsta barnen gå?
– Det är individuellt. Vi rekommenderar kortare dagar för de minsta, om den möjligheten finns hos föräldrarna. Märker vi att barnet är trött får det vila lite tidigare eller längre än de andra.

Hur ser den bästa lämningen och hämtningen ut?

– När man lämnar sitt barn ska föräldrarna hälsa på personalen och lämna över barnet. Att inte tveka är det viktigaste. Det är okej att stanna en stund, men att man säger ”Nu stannar jag en stund, men snart ska jag gå”. Den bästa hämtningen är att man kommer och talar om för barnet ”Nu ska vi gå hem” och inte fråga om det ska gå hem. Självklart får föräldrar stanna kvar om barnet är mitt inne i en lek eller en uppgift.

Får föräldrarna vara med en dag på förskolan?

– Jättegärna, vi ser det som en tillgång.

Vilka är det som arbetar på förskolan?
– Utbildade pedagoger och barnskötare.

Hur stora är barngrupperna hos er?
– På småbarnsavdelningen är det cirka 15 barn, medan de brukar vara fler på avdelningen för äldre barn. (Enligt Skolverket gick det under hösten 2007  16,7 barn i en genomsnittsgrupp. Det innebär 5,2 barn per anställd i förskolan. Reds anm.)

Klarar ni att se efter alla barn?
– Genom att dela in barnen i smågrupper och göra aktiviteter klarar vi att se efter barnen. När föräldrarna kommer och hämtar berättar vi alltid hur dagen varit för barnet.

Hur viktigt är det att föräldrarna följer tiderna som de skrivit upp?
– Vi vill att man ska ringa om man blir sen, eftersom personalstyrkan är anpassad efter det tidsschema som föräldrarna skrivit ned. Det är också en trygghet för barnet att veta att mamma eller pappa kommer till exempel efter mellanmålet.

Hur gör ni när föräldrarna är skilda eller ensamstående?

– Föräldrarna bestämmer hur de vill att vi ska hantera det. Vi kan köra med dubbel information och även ha två utvecklingssamtal. Vi firar inte mors eller fars dag av den anledningen att det finns barn som saknar en av föräldrarna i sina liv.

Ska jag ta med mig blöjor?
– Förskolan har blöjor.

Mitt barn är vant att sova ute i barnvagnen – hur går det nu?
 – När barnen ser andra barn ligga på madrasserna gör de nästan alltid samma sak. Om det inte fungerar i början får barnet sova i barnvagnen. Successivt tar vi in barnet i vilorummet utan vagn.

Enligt läroplanen ska ”Förskolan ska lägga grunden för ett livslång lärande”. Hur gör ni det?

– Barnen lär sig själva, men vi leder barnen in leken. I leken lär sig barnen allt: turordning, det sociala livet och språket. Vi ser till att de får chansen att leka och avbryter inget.

Hur fungerar kommunikationen om föräldrarna inte kan svenska språket så bra?
– Då uppmuntar vi dem att besöka oss och se hur verksamheten fungerar. Vid behov kallar vi på en tolk vid utvecklingssamtalen.
 
Vad innebär utvecklingssamtal och föräldramöte?
– Barnets ”ansvarslärare” har utvecklingssamtal med föräldern en gång per termin. Samtalen tar upp hur barnet har utvecklats, vad förskolan och föräldrarna kan göra för att barnet ska fortsätta utvecklas, samt om föräldrarna har några synpunkter om barnet och förskolan. Varje termin har vi ett föräldramöte där vi går igenom verksamheten och planering. Föräldrarna framför sina åsikter om förskolan och kanske även förslag på förändringar.

Hur gör ni om mitt barn är allergiskt?
– Om ett barn är allergiskt mot något lagar vår kock speciell mat.

Vad har ni för sockerpolicy hos er?
– Inget socker. Undantag är födelsekalas.
 
Vilken typ av extrakläder vill ni se?
– Alla sorter! Föräldrarna får vara beredda på att det kan bli mycket kladd. Barnen får gärna ha rejäla kläder, inget som sitter åt, de ska kunna leka och röra på sig utan problem. Ett måste är regnkläder och stövlar. Under vintertid är det bra med extra vantar, mössor och sockor.

Hur viktigt är det att märka kläderna?
– Jätteviktigt. Det tar upp så mycket onödig tid att hålla på att leta rätt kläder till varje barn. Vi kommer inte ihåg vilka kläder som tillhör vem.

Hur fungerar syskongrupper och åldershomogena avdelningar?
– Med åldershomogena avdelningar är fördelen att man kan ha samma verksamhet och samma lek­saker. Nackdelen är att gruppen byter lokal och personal varje höst. Med syskongrupper är för­delen att de äldre fungerar som förebilder. De större barnen har ett bättre självförtroende bland de yngre. Nackdelen är att de minsta barnen tar mer tid med blöjbyte och längre vila.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 10/2008

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler