Abra, född med planerat kejsarsnitt.

Lilla Abra i pappas armar.

"Jag födde med planerat kejsarsnitt"

Förlossningsberättelse. Malin födde sin dotter Abra med planerat kejsarsnitt eftersom Abra låg i säte och vägrade att vända på sig.

Måndagen den 29 november 2010 kl 14:00 befann jag, min sambo och bebisen i magen oss på förlossningsavdelningen i Falun.

Det var ingen panik, utan lunt och skönt eftersom vi var där dagen innan vi skulle göra det planerade kejsarsnittet. Vår dotter Abra låg i sätesläge och efter ett misslyckat vändningsförsök var kejsarsnitt det ända förlossningsalternativet för mig.

Personalen visade oss runt på avdelningen. Läkare, barnmorska och narkosläkare förklarade hur allt skulle gå till på självaste
operationsdagen. Jag kände mig inte alls nervös. Jag bara längtade tills jag hade min bebis i famnen.

Innan vi gick och la oss för kvällen fick jag duscha med ett steriliserande schampoo som jag även skulle använda igen på morgonen direkt jag vaknade. Jag fick inte äta något från midnatt, tills efter operation men det gjorde inte så mycket eftersom pirret i kroppen på något vis tog bort hela aptiten.

Den 30 november kl 7:00 stiger jag upp ur sängen och tar min dusch, en väldigt snabb dusch för helt plötsligt blev det bråttom sa barnmorskan. Så jag torkade av mig snabbt och la mig på min säng. Jag blev inrullad i ett rum där de satte kateter, dropp och blodtryck. Att sätta kateter kanske inte är det mest behagliga men det var tur att jag fick bedövning innan.

Efter en halvtimme rullar de in mig i operationssalen och jag hoppar över till britsen där hela förlossningen ska ske. I rummet står det många människor. Det är förlossningsläkare, barnmorskor, narkosläkare och alla dessa studenter som utbildar sig till olika yrkesroller. Totalt tror jag att vi var upp mot 15 stycken.

Narkosläkaren sätter lokalbedövning i min rygg men det känns ingenting. Jag känner hur jag sakta blir mer och mer bortdomnad i kroppen. Till slut har jag bara känsel från bröstet till huvudet.

En barnmorska sitter brevid min sida och berättar allt som händer medans förlossningsläkaren lägger ett snitt. Det bonkas och bökas i min mage, men jag känner ingen som helst smärta. Helt plötsligt säger barnmorskan
att jag nu förlöser mitt barn. Och jag får höra min dotters första skrik och mina glädjetårar rinner ner för kinden.

De bär fram henne till mig och hon är så vacker, det vackraste jag någonsin sett. De klippte inte navelsträngen när det tog ut henne, utan navelsträngen satt fast mellan henne och moderkakan som låg i en låda så pappan fick klippa den. Barnmorskorna kollar alla hennes värden och allt ser bra ut. Abra får komma upp till hennes pappas famn och få den första ögonkontakten. Medans de myser på blir jag ihopsydd på 20 minuter. Jag rullar sedan ut från operationssalen och blir upphissad i en slags lift. Och då bryter jag ut i skratt för då kände jag mig som "Rädda Willy" när de lyfter upp honom ur vattnet.

När vi kommer in i vårat rum igen får jag min dotter i famnen och börjar amma för första gången. Det kändes speciellt eftersom man inte alls var van och det var en väldig kraft hon hade med munnen. Jag själv fick dricka en god blåbärsmilkshake innan smärtan började komma. Så då tog jag min första morfinspruta.

De två första dagarna på lasaretten var bra och vi hade det så mysigt tillsammans. Men efter ett besök hos barnläkaren fick vi besked
om att han kände att Abras vänstra höftled förmodligen inte satt fast ordentligt. Vi blev då nerskickade till ortopedavdelningen där en ortoped fick känna. Och så var fallet. Abra fick då en skena som satt fast över nästan hela kroppen. Och jag med alla hormoner i kroppen, blev helt förkrossad. Inget skulle ju vara fel på mitt barn.

Allt blev bra när vi vl var hemma i det lugna igen. Abra behövde bara skenan i 6 veckor och mår idag bra. Det är full fart och hon har tagit sina första steg. Det finns ingenting jag ångrar om hur min dotter kom till världen. Skulle jag få välja vanlig förlossning, hade jag inte gjort det

Berättelsen är inskickad av Malin.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler