Vill inte!

Vill inte!

Vill inte!

Hur möter man sitt barns känsloutbrott?

Ilska är en av grundkänslorna och finns även hos små bebisar. Särskilt i 2-årsåldern kan känslo-
stormarna närma sig orkanstyrka.

Utbrotten kan komma när barnet ska äta, klä på sig eller bli hämtad i förskolan och ordet ”nej” får en närmast magisk innebörd.

– Studier visar att det uppstår konflikter mellan 2–3-åringar och deras föräldrar ungefär var tredje minut. Ilskan är något vi inte kommer förbi, säger barn- och föräldrapsykologen Malin Alfvén, som bland annat skrivit Trotsboken (Vi Föräldrar/Prisma).

Det vi föräldrar upplever som jobbigt och svårhanterligt, kan ur barnets synvinkel vara något positivt. Det handlar ju om att börja uttrycka sin egen vilja och markera sin självständighet. Men starka känslor kan samtidigt vara skrämmande.

Hur hanterar och möter man sitt barns ilska?
– Det går inte att låta bli att bli arg. Och ibland måste man bära iväg ett vrålande, sparkande barn, säger hon.

Att sätta stopp för ett barn som riskerar att skada sig själv eller andra är inte att hämma eller kuva, menar hon. Det är snarare att hjälpa. Barn måste få motstånd för att utvecklas. Men som förälder det är viktigt att välja sina strider.

Efter utbrottet kommer ofta gråten och då är det bra att finnas där.

– Efteråt, när alla har lugnat ner sig, kan man prata om det som hänt, säger Malin Alfvén.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 3/2008

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler