Vad gör de på Montessori?

Vad gör de på Montessori?

Vad gör de på Montessori?

…Waldorf, Reggio Emilia, I ur och skur – vad är det?

Vad innebär några av de vanligaste svenska förskole-
pedagogikerna? Och vad tycker föräldrarna som har valt de olika inriktningarna för sina barn?

Så tycker Mia

Mia, 35 år, lågstadielärare, har barnen Maja, 5 år, och Tyra, 3 år. Går på Montessoriförskola i Uddevalla.
Varför montessori?

– För att det var föräldrakooperativt. Det såg mysigt ut, förskolan var inrett i barnens nivå och höjd.

Vad tycker ni om pedagogiken?

– Den är bra. Den fångar upp barnens talanger och personalen pratar om världen och olika kulturer.

Vad är du mest/minst nöjda med?

– Mest nöjd med är jag med personalen. Minst nöjd är jag med att det kan bli för ordentligt. Barn är ju ändå barn.

Hur gick inskolningen?

– Den gick bra och tog två veckor.

Montessori

Montessoriförskolan Globen i Borås tror på det självständiga barnet. Med hjälp av förskolans barnanpassade lokaler, låga stolar och bord, toalett och handfat, har barnet lättare att bli självständiga individer.


– Barnen ska kunna hämta det material de vill använda utan problem, säger förskolläraren Hanna Persson.


Enligt Montessoripedagogiken har barn en otrolig förmåga till koncentration om de upplever uppgiften intressant och lärande. Barnet upprepar övningen tills de behärskar den fullständigt. Lusten att lära sig stimuleras genom att låta barnen själva söka kunskapen.


Montessorimaterialet är ett arbetsmaterial för olika mognadsstadier och intresseinriktningar.


Grundläggande inom Montessori­pedagogiken är ordning och reda, allt material har sin särskilda plats i rummet, ofta markerat med en speciell färg.


– Den som använt ett material har ansvaret för att det snyggt och prydligt kommer tillbaka på sin plats. Det finns bara ett exemplar av materialet och är det upptaget får man vänta på sin tur eller komma överens om att samarbeta.


Två andra viktiga delar i Montessoripedagogiken är lugn och harmoni.


Personalen lägger ner stor kraft på att observera barnen. Detta för att ser hur mycket de kan ta in av pedagogiken.


– Vi anpassar pedagogiken efter barnet och inte tvärtom, säger Hanna Persson.


Svenska montessoriförbundet

Så tycker Johanne

Johanne, 42 år, är reporter och har barnen Ludvig, 6 år, och Elise, 10 år, som har gått i en Waldorfförskola i Stockholm.
Varför waldorf?

– För att det kändes som något unikt. De behandlar barnen med respekt.
Vad tycker du om pedagogiken?

– Den har fungerat bra. Det var mycket fri lek och fantasilek.

Vad är du mest/minst nöjda med?

– Fröknarna var fantastiska. De såg alla barnen, även de tysta flickorna. Småbarnsavdelningen hade bara fyra barn med en fröken. Minst nöjd var jag nog med öppettiderna eftersom de hade öppet från halv åtta till halv tre.

Hur gick inskolningen till?

– Den gick bra.

Waldorf

För barnen på Waldorfförskolan Snödroppen i Borlänge är bakning, kardning och tovning inget ovanligt. Det konstnärliga skapandet är en del av pedagogiken, även praktiska arbeten som vävning.


– Vi gör riktiga saker och leksakerna är i naturmaterial, säger förskolläraren Solvej Carlson.


Leksaker av naturmaterial är till för att komplettera och utveckla leken. De stimulerar enligt pedagogerna barnets fantasi på ett helt annat sätt än en bil som påminner mycket om en verklig bil.


Waldorfpedagogiken vill utveckla hela människans tanke, känsla och vilja. Barnets utveckling och mognadsfaser ska vara vägledande för hur och när de pedagogiska motiven introduceras, vävs ihop och bearbetas. En annan aspekt är efterhärmning. Solvej Carlson berättar att de aldrig säger till barnen vad de ska göra.


– Börjar jag plocka vitsippor i skogen leder det oftast till att barnen blir nyfikna och också börjar plocka vitsippor. Det blir givande både för mig och för barnen, säger hon.


Inom Waldorf är man också noga med rutiner, som ska ge barnet trygghet och hjälpa det att finna sin egen rytm.


Waldorfskolefederationen i Sverige

Så tycker Anna-Carin

Anna-Carin är förskollärare och har sonen Charlie, 5,5 år. Han går i Reggio Emilia-förskola i Göteborg.
Varför Reggio Emilia?
– Jag hade ett fantastiskt möte med personalen på förskolan. Deras tydliga arbetssätt var också något jag föll för.
Vad tycker du om pedagogiken?
– Reggio Emilia-filosofin utgår från barnens tankar och idéer. Barnen testar sig fram och utvecklas i sin egen takt.
Vad är du mest/minst nöjd med?
– Det finns ingenting jag är minst nöjd med. Mest nöjd är sättet de synliggör barnens lärande och bekräftar dem.
Hur gick inskolningen?
– Den gick jättebra. Charlie fick en fantastisk inskolningsfröken som bjöd in honom till verksamheten.

Reggio Emilia

Barnen på Reggio Emilia-inspirerade förskolan Nicander i Helsingborg bestämmer sin dag på förskolan själva. De tar sin namnlapp på väggen och fäster det på en aktivitetsbild.

– Barnen har tre till fem valkort, till exempel en bild på verkstan. Barnen kan både se och välja vad det ska göra, säger förskolläraren Jeanette Månsson.

Reggio Emilia är en filosofi som ser barn som kompetenta fullvärdiga människor med en inneboende kraft och medfött behov att vilja lära sig, växa och utforska världen.

Förskollärarna ska lyssna, stimulera och utmana barnen med ”rätta frågor”, barnens idéer och tankar är betydelsefulla. Målet är att hjälpa barnet till en stark jag- och självkänsla.

– Det är processen och lärandet som vi är ute efter och inte vad barnet presterar, säger hon.

Vad barnet säger och hur barnet arbetar dokumenteras på förskolan. Barnen får också en minnesbild av sitt fullbordade arbete.

– Vi fotograferar och filmar hur barnen arbetar. Barnen får titta på fotografierna och pratar om vad de tänkte och gjorde.

I den lärande miljön, exempelvis ateljén och verkstan, finns det alltid en pedagog som uppmuntrar och utmanar barnen med frågor.

Reggio Emilia-institutet i Stockholm

Så tycker Linda

Linda, 35 år, är undersköterska och har barnen Thea, 8 år, Elis, 6 år, och Irma, 2 år, som går på I ur och skur-förskola i Piteå.

Varför I ur och skur?

– Jag och barnen gillar naturen och att de får vara ute. Friluftsskolorna lär barnen om naturen och att värna om den.

Vad tycke du om pedagogiken?

– De får leka fritt och i lugn och ro. De behöver inte tänka på att vara tysta eller att avbryta leken för att de måste göra något annat.

Vad är du mest/minst nöjd med?

– Allt är jättebra, inget är dåligt.

Hur gick inskolningen?

– Den har gått bra med alla barnen.

I ur och skur

När Forsens förskola i Sikfors, Piteå, omvandlades till I ur och skur-förskola tyckte barnen att det var konstigt att de skulle vara ute hela tiden. Förskolan tog ut inneaktiviterna och barnen lärde sig att man kan göra allt utomhus.

– Nu suckar barnen om vi måste gå in, berättar förskolläraren Sussie Wikgren.

Grundidén med I ur och skur är att barns behov som kunskap, rörelse och gemenskap tillfredställs genom vistelse i naturen. Pedagogiken bygger på att barnen ska få hjälp i sin utveckling av sådant som finns i naturen.

Forsen satsar på fri lek och rörelse utomhus. De anpassar verksamheten efter årstid och klimat, men även efter barnen.

– De minsta behöver en lugnare miljö och kan behöva äta inomhus oftare än de äldre. Sover gör de ute i barnvagnarna, säger hon.

Genom dagliga utflykter genomför förskolan sina fem friluftsskolor: Skogsmulle, Skogsknytte Skogsknopp, Skrinna och Lagge. Skrinna är skridskoskolan och Lagge är skidskolan för 5-åringarna. Men alla får åka skridskor och skidor, även de minsta får prova på skidor.

Ambitionen är att barnen ska upptäcka naturen och lära sig om skogens vanligaste växter och djur, men också samarbete och gemenskap.

Om I ur och skur på Friluftsfrämjandets hemsida Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 10/2008

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler