Så väcker du en sjusovare

Väcklarklockan ringer, dagis väntar, frukosten står på bordet, det är bråttom bråttom… Men barnet sover som en stock och vägrar lämna sängvärmen.

Dygnsrytmen

Det tar omkring ett halvår innan spädbarnet mognar och får en tydlig dygnsrytm. Detta underlättas om föräldrarna hjälper barnet med regelbundna vanor och släckta lampor på nätterna.
En människas dygnsrytm styrs både av genetiska faktorer och vanor.
Bland vuxna är mellan 10 och 15 procent morgonmänniskor. Mellan 15 och 20 procent är kvällsmänniskor, och resten är däremellan.

En del barn är hur morgonpigga som helst. De studsar upp ur sängen och agerar troget väckarklocka till mamma och pappa varje morgon.
Men det gäller långt ifrån alla. Många föräldrar ägnar en stor del av morgnarna åt att kränga kläder på halvsovande kroppar, truga frukost i morgontrötta munnar och gång på gång väcka barn som ideligen somnar om.
Sömnforskaren Mats Gillberg har bara ett råd:
– Hjälp barnen att komma i säng tidigare på kvällarna. Hjälp dem att få tidigare sovvanor, så att de får en möjlighet att sova färdigt innan det är dags att gå upp.
Att lägga ett barn som inte vill sova är inte det lättaste, det är Mats Gillberg medveten om.
– Men man får pröva sig fram, säger han. Ett sätt kan vara att inte låta barnet vara uppe hur länge det vill bara för att det är helg eller semester, detta så att man inte bökar i dygnsrytmen alltför mycket. Människan har en tendens att rulla fram sin dygnsrytm, men det är inte lika lätt att rulla den tillbaka.
Att lägga sig tidigare låter kanske oerhört tråkigt och inrutat, men det är det enda som fungerar, menar han. Det finns inga genvägar eller trolleritrick.

Lätt att hamna i fällan
Det är lätt att hamna i den morgontrötta fällan. För många börjar det redan under föräldraledigheten: en av föräldrarna arbetar och vill naturligtvis hinna umgås med sitt barn efter jobbet. Och eftersom den andra föräldern har all tid i världen att låta barnet sova ut på morgonen – varför inte låta barnet vara uppe?
Så länge föräldraledigheten består brukar det gå hur bra som helst. Det är när det är dags för förskola och båda föräldrarna yrkesarbetar som det kan bli till ett problem.
Små barn behöver mycket sömn.
– För ett barn i 3–4-årsåldern tycker jag personligen att elva timmar eller mer är lagom, säger Mats Gillberg.
Ett barn som måste gå upp klockan sju på morgonen bör alltså somna klockan åtta på kvällen. Senast.

Får sämre aptit
Men man ska inte stirra sig blind på klockan. Det viktiga är hur barnet mår.
Barns sömnbehov kan, precis som vuxnas, variera. Det knepiga är att det inte är lätt att veta när behovet är uppfyllt.
– Ett morgontrött barn kan ha sovit tillräckligt. Det kan hända att barnet helt enkelt har en sådan läggning, men mina fördomar säger mig att morgontrötta barn har sovit för lite. Man får inte glömma att det ofta är en fråga om vana, säger Mats Gillberg.
Att sova för lite är negativt på flera sätt. Forskare har bland annat sett ett samband mellan barns dygnsrytm och deras matvanor; de som har sena matvanor äter mindre till frukost. Barn som inte kommer i säng förrän vid niotiden på kvällen ligger under Livsmedelsverkets rekommendationer om frukostens andel av dagsintaget, visar en studie. Med frukost menar man då allt som äts före klockan 10 på förmiddagen.
Bland äldre barn har man också sett att de med sena vanor har en tendens att fungera lite sämre: de har lite mer ont i huvudet och lite mer ont i magen. En isländsk studie visar att gymnasieelever med sena vanor har sämre betyg.
– Det är inte osannolikt att de här effekterna finns hos de små också. Är det till exempel så att barn som har sena vanor är mer oroliga på dagis? funderar Mats Gillberg.
Det finns de som tror det.
– Många hävdar att barn med för lite sömn kan få koncentrationssvårigheter, problem med humöret och sämre impulskontroll – problem liknande dem vid adhd/ damp. Barn som får för lite sömn behöver alltså inte bli trötta och slöa. De kan i stället försöka jaga bort sin trötthet.

Dålig aptit
För många är det aptiten som är det stora problemet. Barnet får knappt i sig någon frukost alls innan det är dags att gå till förskolan.
Det har oftast också med sömnen att göra. Om man blir väckt i stället för att vakna spontant, och om man dessutom blir väckt innan man egentligen har sovit färdigt, så har kroppens hormoner ännu inte hunnit sätta igång aptitklockan, förklarar näringsforskaren Maria Lennernäs. Och då känner man ingen hunger.
– Egentligen är det vansinne att äta så tidigt som många av oss gör. Om man kan
 änta med att äta till ett par timmar efter uppvaknandet så brukar det räcka för att barnet ska ha aptit. Har man inte den tiden så kanske barnet kan äta sin frukost på förskolan i stället, säger Maria Lennernäs.
Att försöka äta under stress är också en effektiv aptitdödare.
– Kroppen är inte inställd på att ta emot mat när man är stressad. Man får ingen aptit alls. Så man måste bort från det här med att mamma och pappa står och tittar på klockan och uppmanar barnet att äta, säger Maria Lennernäs.

Hennes tips för bättre morgonaptit:
Försök skapa stressfria morgnar. Det kan man till exempel göra på tre olika sätt:
• låta barnet lägga sig tidigare på kvällen (så att det har sovit färdigt och får en spontan aptit när det väcks på morgonen)
• låta barnet börja förskolan senare
• låta barnet äta frukost på förskolan.
Hjälp barnet att få regelbundna, och helst tidiga, sovvanor. Kroppen mår bra av rutiner. Den vill veta när maten och sömnen kommer – och det är särskilt viktigt för den som växer och bygger upp sin kropp. Men var medveten om att det kan ta tid att ändra på vanorna.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler