Rörelse och lek - recept för att må bra

Överviktiga barn

Rörelse och lek - recept för att må bra

Idag är nästan vart fjärde barn i tioårsåldern överviktigt. Vi Föräldrar Junior har samlat landets experter på barn och övervikt. Här är deras syn på hur vi kan stötta våra barn och vilka förebyggande insatser som behövs.

 

Claude Marcus – expert på barnfetma och chef för rikscentrum för barnfetma vid Karolinska Institutet

Man kan tänka att det runda och goa’ liksom rinner av barnet i takt med att det växer. Men prognosen är inte så god.
Cirka 80 procent av barn som i 6–7-årsåldern är överviktiga eller lider av fetma är fortfarande överviktiga eller feta i de sena tonåren. Och den som är fet i 15-årsåldern blir nästan alltid fet även som vuxen.

Fet kan låta hårt, men är den term som används inom vården. I Sverige finns det uppgifter som tyder på att den snabba ökningen av andelen överviktiga och feta barn har stabiliserats.
– Denna minskning är inget skäl att nöjt luta sig tillbaka, menar Claude Marcus. Det är inte bra att barn historiskt sett är mycket fetare än tidigare och därmed riskerar att bli feta vuxna, förklarar han.
Vad många inte tänker på är att fetma är en allvarlig sjukdom. Gör vi inget åt detta kommer vi att ligga kvar på denna höga nivå med alla de negativa effekterna det får.

Övervikt och fetma kan leda till olika följdsjukdomar bland annat i hjärta och kärl. Den som lider av svår fetma riskerar för tidig död. Man räknar med att livet förkortas med ungefär 13 år vid svår fetma.
– I USA ökar inte medellivslängden trots bättre levnadsstandard, vilket kopplas till övervikt och fetma, konstaterar Claude Marcus.
– Den ökade risken för sjuklighet är inte allt. För många överviktiga barn är i stället mobbning och dåligt självförtoende de största problemen.

Ett lägre fettintag leder till bättre viktutveckling hos barn, enligt Claude Marcus. Liksom att röra på sig. Men att äta nyttigt kan vara dyrare för plånboken än att inte göra det.
– Det vi tror är nyttigt, som frukt och grönt, har blivit dyrare medan det vi bör undvika som godis och läsk har blivit billigare, kontaterar Claude Marcus som efterlyser nolltolerans mot stillasittande och läsk.

Claude Marcus menar att tillfällena till vanlig vardagsmotion, som vi kanske inte ens tänker på som motion, minskar.
– Ofta tar vi bilen även om det skulle kunna vara möjligt att promenera. Hos stockholmsbarn i åldern 6–10 år är den fysiska aktiviteten låg och på helgerna är många barn extremt passiva. Några data att jämföra med finns inte men sannolikt har den fysiska aktiviteten hos barn minskat. 
 

Doktoranden:

”Fredagsmys kan vara entur till badhuset”

Pernilla Danielsson – doktorand vid Karolinska Institutet med inriktning på behandling av barnfetma.

– En knubbig bebis inte är något att oroa sig för, men om barnet i fyraårsåldern fortfarande har kvar sin runda läggning och väger mer än sina jämnåriga kompisar, kan man börja fundera på varför, säger Pernilla Danielsson.
Övervikt kan leda till fetma som är en allvarlig sjukdom.
– Om man känner minsta oro för barnets vikt kan man vända sig till bvc om det är ett litet barn, eller till skolsköterskan om barnet är äldre, säger hon. Barnfetma bör behandlas redan vid sex års ålder.
Förklaringen till ökningen av antalet överviktiga och feta barn är enkel, menar hon.
– Vi rör oss för lite och äter för mycket, plus att en del har lättare att gå upp i vikt.

Så här kan man hjälpa sitt barn, tipsar Pernilla Danielsson. 
- Hejda viktuppgången genom att tala om för barnet att ”nu har du ätit en bulle och det får räcka för i dag” och ”hos oss äter vi bara godis på lördagar”.
- Håll koll på hur stor portion barnet tar vid middagsbordet. Ett barn behöver inte äta lika stora portioner som en vuxen.
- Fredagmys behöver kanske inte vara tv och chips utan en tur till badhuset.
- Ät så mycket hemlagad mat som möjligt och dra ner på snabbmat och halvfabrikat som ofta är energität mat. 
- Prata med barnet i termer som att övervikt gör att man inte orkar springa lika fort som sina kompisar. Fokusera på hur barnet mår och inte hur det ser ut.
 

Verksamhetschefen:

”Bromsa fetmautvecklingen i tid”

Sven Klaesson – verksamhetschef vid barnmottagningen, medicinska enheten på Södertälje sjukhus.

Sven Klaesson menar att de hälsokontroller som görs på barn med jämna mellanrum på bvc och i skolan är ett bra tillfälle att tidigt upptäcka övervikt hos barn och då kunna ge det stöd eller den behandling som behövs.
– Tidig upptäckt i kombination med beteendeterapi redan från 5–6 års ålder kan bromsa fetmautvecklingen hos de flesta barn, säger Sven Klaesson. Men vi måste också vara medvetna om att det finns ett antal individer med svårare sjukdom som kommer behöva livslångt stöd, mediciner och ibland operation.
Sven Klaesson efterlyser en attitydförändring kring övervikt och fetma.
– Tyvärr är det i dag helt accepterat att avstå från behandling av fetma som är en allvarlig sjukdom, säger han. Jag tror inte man skulle avstå behandling vid en annan allvarlig, livslång sjukdom.

Hälsopedagogen

"Frukt varje dag."

Anja Nordenfelt – hälsopedagog vid rikscentrum för barnfetma i Stockholm och en av intitiativtagarna Stopp-projektet.
Ett lyckat projekt mot övervikt och fetma bland barn är det så kallade Stopp-projektet som pågick i Stockholms skolor åren 2001–2005.
– Kan förebyggande insatser på barn i åldrarna 6–10 år hjälpa? frågade sig bland andra Anja Nordenfelt.

4 500 barn ingick i studien och slutsatsen är att ändrad kost och ökad fysisk aktivitet ger ett positivt resultat och minskar antalet överviktiga barn. 

Några av förändringarna var: 
- Att i skolmatsalen placera grönsaksbuffén innan den varma maten för att barnen inte skulle fylla tallrikarna med kött och potatis först och därmed inte ha plats för grönsaker. 
- Frukt varje dag – som åts på lektionstid och inte på rasten.
- Minskat intag av mättat fett, till exempel genom att servera lättmjölk, magrare pålägg och magrare mejeriprodukter. 
- Inga kakor och ingen saft i barnens matsäckar vid utflykter. 
- Hejdå till söta soppor och vitt bröd till mellis och hej till mer frukt, grönt och grovt bröd.
– I stället för fredagsmys och lördagsgodis har många i dag infört myslördag hela veckan, konstaterar Anja Nordenfelt.

Vad det gäller fysisk aktivitet minimerades datoranvändandet till 30 minuter per elev och dag. Utelekar uppmuntrades genom att pedagoger på rasterna satte i gång olika lekar. Dessutom infördes en halvtimmes fysisk aktivitet per dag på schemat.
– Barnen fick inte ta med sig gameboy eller andra elektroniska spel till skolan då de bidrar till inaktivivitet. Plus att föräldrarna ombads att inte skjutsa barnet till skolan varje dag om avståndet tillät att barnet gick eller cyklade i stället, säger Anja Nordenfelt.

Forskaren:

"Spela fotboll hemma på gården."

Mikael Fogelholm – docent och forskare vid Finska Akademien, enheten för hälsoforskning.

Motion, aktivitet och rörelse framhålls ofta som viktiga i kampen mot övervikt.
– Fysiskt aktiva barn har lättare att behålla normal kroppsvikt än passiva barn, enligt Mikael Fogelholm.
– Däremot minskar inte ökad fysisk aktivitet vikten i någon större utsträckning. Det är svårt att gå ner i vikt bara genom att motionera.
– Fysisk aktivitet är ingen mirakellösning, konstaterar Mikael Fogelholm.

Men bra kost och motion förebygger problem med övervikt och fetma som i sin tur kan ha negativa följder som diabetes, hjärt- kärlskjudom och cancer.

Givetvis är det enklare för ett normalviktigt barn att orka vara fysiskt aktiv än för ett barn med övervikt.
– Låt barnet välja vilken fysisk aktivitet det vill syssla med så att han eller hon är positivt inställd till att röra på sig, tipsar Mikael Fogelholm som även vill lyfta fram oorganiserad verksamhet som att spela fotboll hemma på gården.
– En del verkar tro att man måste vara med i en förening för att röra på sig.
 

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler