Fysiska orsaker till magont

Fysiska orsaker till magont

Fysiska orsaker till magont

De kroppsliga orsakerna till magont kan vara allt från öroninflammation till blindtarmsinflammation. Så här kommenterar barnläkare Gösta Alfvén.

Magsjuka: Om barnet har kräkningar och/eller diarré beror det magonda ofta på magsjuka.

Förstoppning:
Förstoppning kan göra ont, och det kan ha med kosten att göra. Det sägs ofta att det beror på för mycket välling, men jag tror mer att man ska tänka åt andra hållet och ge sådant som är lösande: frukter, katrinplommon, fibrer…   

Förstoppning kan också ha att göra med barnets utveckling. Att gå från att använda blöja till att själv gå på toaletten är ett stort och ofta laddat steg.

Att förstå att man ur sin egen kropp bajsar illaluktande bajskorvar är ingen rolig insikt, det kan leda till att barnet håller igen och får förstoppning.

Sprickor i stjärten kan orsaka smärta som också gör att barnet håller igen. Det finns också mag-tarm-sjukdomar som kan leda till att tarmen fungerar dåligt.

Allergi:
Komjölks- och äggallergi och överkänslighet för gluten kan ibland yttra sig som ont i magen.

Förkylning:
Virusinfektioner med snuva, besvär från luftvägarna och öroninflammation kan ge magont. Man kan uttrycka det som att smärtsystemet misstolkar informationen.

Urinvägsinfektion: Urinvägs-infektion kan orsaka ont i magen, både hos flickor och pojkar.

Blindtarmsinflammation:
Blindtarmsinflammation behöver inte märkas så mycket i början. Barnet kanske har lite feber och en molande, ihållande värk i magen som ökar i intensitet.
Blindtarmsinflammation är inte så vanligt, men om barnet har en till-tagande magsmärta, feber, är lite allmänpåverkad och kanske kräks någon gång ska man inte vänta länge innan man söker vård.

Invagination: Vid invagination kryper tarmen liksom in i sig själv. Det ger ett stopp i tarmen och så småningom uppstår en inflammation och senare en vävnadsskada. Smärtan kommer i attacker. Barnet blir blekt och påverkat, kräks kanske och kan ibland bajsa lite blod.
Ingavination är inte vanligt, men det är viktigt att vara uppmärksam på om barnet har sådana symtom, och att omedelbart söka läkare om man misstänker invagination. Invagination drabbar oftast barn upp till 1,5 år.

Tumörer:
Tumörer är mycket ovanliga, men förekommer även hos barn. Hos små barn är de ofta svåra att diagnostisera. Ibland upptäcks de vid ultraljudsundersökning. Vid njur-tumören Wilms tumör kan barnet ibland ha blod i urinen under lång tid. Vana läkare kan känna att det är en tumör i buken, men då har det ofta gått ganska långt.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler

"Älskar min familj, men känner mig fast i familjelivet" Psykologen kommer med råd

Hjälp, jag längtar bort!

"Jag älskar min fru och våra två barn, 2 och 6 år. Men ändå – senaste året har jag börjat känna mig inlåst. Inte med dem, men i familjelivet med allt vad det innebär av pusslande med hämtningar och lämningar, föris och skola, veckomatsedlar, papper att fylla i – ja, allt. Samtidigt har jag ett heltidsjobb som är både stimulerande och krävande.
Min fru gör nästan mer än jag, så jag kan inte skylla på henne. Vi har städhjälp en gång i veckan för att avlasta. Ibland har vi barnvakt och går ut och äter själva. Någon gång i veckan träffar jag kompisar från förr och tar en öl. Jag försöker träna regelbundet och äta bra.
Jag älskar min familj högt, ändå längtar jag bort. Till resor och till att få vara i fred ibland. Vad ska jag göra?"
/Melvin
 

Malin: ”Vad är viktigt för dig i ditt liv?”

Jag tror att många känner igen sig i ditt brev. Allt det yttre är bra och rätt. Och så känns det ändå tomt. Inuti.
Jag tror att det är symtomatiskt – vi fixar allt det yttre som ska känneteckna det goda livet, men på kuppen slukar det all vår vakna tid och det blir inget utrymme kvar till det vi har inuti oss. Vi borde vara lyckliga och nöjda, men istället för att känna att vi har alla rätt kan det yttre livet bli till ett fängelse. Och sådana basala behov som att få vara i fred någon gång ibland kan tyckas ouppnåeliga.
Jag ske ge dig två konkreta tips nu när du har valt att dela med dig. Det första handlar just om den här borde-känslan. När det vi känner inte går ihop med hur vi tycker att vi borde känna mår vi människor dåligt. Men att trycka bort sådana här känslor är ingen framkomlig väg. Jag tycker därför att du ska prata med din fru. Tillsammans kan ni pröva en teknik som har visat sig vara effektiv för att skapa större tillfredställelse och närvaro i livet. Den går ut på att identifiera vilka värderingar man har om vad som verkligen är viktigt, och att sedan skapa beteenden eller handlingar som utgår från dem.
Vad är viktigt för dig i ditt liv – som förälder, som man och som Melvin? Vad kan du göra i din vardag för att leva i enlighet med de värderingarna? Att konkret göra sådant som bekräftar ens värderingar skapar tillfredställelse.
Mitt andra tips handlar om att dela upp er i familjen ibland. Min erfarenhet är att man kan fastna i familjen-ska-vara-tillsammans-fällan. Det är så lätt att tycka att den lilla tid man har med sin familj ska tillbringas tillsammans, allihop. Annars blir det ju liksom ingenting kvar av just familjen. Men ibland kan den där tillsammans-tanken bli lite krampaktig. Det kan lätta upp om man tillåter sig att göra saker med bara ett barn eller på egen hand. Det behöver inte vara svart eller vitt. En kärleksfull familj kan mycket väl bestå av människor som gör saker i olika konstellationer.

/Malin Bergström, barnpsykolog.

Mejla din egen fråga till Malin på fragamalin@vf.bonnier.se