Shutterstock

De fyra första årens anknytning till föräldrarna har betydelse för självkänslan.

Självkänsla – så grundläggs den

Självkänsla är något som förmodligen varje förälder vill ge sitt barn. Men kan vi det? Vi har pratat med barnpsykologen Malin Bergström.

Det finns barnpsykologer som menar att det är ­viktigt att inte blanda ihop självkänsla (ungefär: ­medvetenhet om sitt eget värde) med självförtroende (tilltro till den egna ­förmågan att prestera inom vissa områden).

En del menar även att det är fel att säga till ett barn att det är ”duktigt”, att vi ska ge våra barn självkänsla genom att dela deras glädje och inte bedöma allt de gör och är.

Men forskaren och ­Vi ­Föräldrars barnpsykolog Malin Bergström ställer allt det på ända.

– Krångla inte till det. Föräldraskap är väldigt lite en intellektuell verksamhet. Det handlar inte om att säga och uttrycka sig på rätt sätt, säger hon.

När grundläggs självkänslan?

– Anknytningen till ­föräldrarna under de första fyra åren har stor betydelse för självkänslan. Anknytningsrelationerna handlar om att få skydd, tröst och hjälp att reglera den känslomässiga balansen inom en. Här grundläggs känslan för om omvärlden är en trygg plats och om jag är en viktig person som är värd att uppmärksammas. Dessa år skapar mönster för hur vi relaterar till omvärlden senare i livet.

Hur ska jag som förälder göra för att ­stärka barnens självkänsla?

– Fyll på med kärlek och uppmärk­samhet. Viktigast är att ha ett lyhört föräldraskap där man tar hänsyn till barnets känslor, att känna av barnens behov och kunna leva sig in i deras känslovärldar. Att till exempel kunna höra skillnad på om ett skrik är ett uttryck för ett akut behov av hjälp eller ett litet missnöjestjut.

Vad är viktigt att tänka på?

– Bekräfta just ditt barn utifrån dess egen personlighet. Ett blygt och inåtvänt barn behöver kanske extra tid för att vänja sig vid nya situationer och människor, så ge det den tiden. Är barnet ”stimmigt” – hitta en struktur med lagom utmaningar. Kräv inte att barnet ska vara annorlunda än det är. Det knäcker självkänslan att inte bli ­accepterad som man är.

– Och blanda inte ihop temperament och personlighet med självkänsla. Ett barn kan vara väldigt blygt och ändå ha en mycket god självkänsla, säger Malin ­Bergström.

Kan man reparera en dålig självkänsla ­senare i livet?

– Absolut. Alla bra relationer till andra människor fyller på självkänslan. Och du kan fixa till självkänslan även som vuxen. Det viktigaste för mig personligen idag är ju inte hur mina första fyra år i livet var, utan hur jag förhåller mig till min uppväxt. Som vuxen måste man inse att man inte är en produkt av sin uppväxt utan har ­makten över sitt liv, att bollen ligger hos en själv.

Hur vet jag om mitt barn har låg självkänsla?

– Det går i princip inte att bedöma på små barn. På lite större barn kan man ana det om barnet på olika sätt har problem med att ta plats och hävda sina egna behov. Eller om barnet konstant nedvärderar sig själv. Men det finns också åldrar när barn gärna uttalar sig negativt om sig själva utan att det betyder så mycket: ”Titta, vilken ful teckning jag har gjort!” Men kanske söker de i sådana perioder extra mycket ­bekräftelse på att de duger.

Kan en 3-åring ha dålig självkänsla men gott självförtroende eller tvärtom?

– Att skilja på självkänsla och själv­förtroende är svårt. Jag antar att en 3-åring kan vara ”kaxig” för att ­dölja bristande självkänsla bland kompisar eller med vuxna. Och man kan ju, till exempel om man är blyg, ha god självkänsla men uselt självförtroende över hur man ska klara sociala situationer, att rita eller vara med i luciatåget.

Smittar förälderns dåliga självkänsla barnen?

– Ja, barn tar efter vårt förhållningssätt till saker och ting. Sätter vi inte gränser runt oss själva och vågar ta plats och värna våra egna behov, påverkar det våra barn. De behöver oss som förebilder för att förstå hur de och världen är. Så jobba på att du själv mår bra, har schysta relationer och ett bra liv. Och som förälder har man ofta ­extra stor motivation att styra upp saker som man tidigare nöjt sig med. Det kan vara allt från att äta regelbundet till att sätta gränser för sina egna föräldrars ­åsikter om ens liv. När man får barn blir man bättre på att prioritera hur man lever sitt liv, eftersom man är så noga med att ens barn ska ha det bra.

Finns det extra känsliga åldrar?

– Ja, självkänsla beror inte bara på ­familjen och föräldrarna. När man börjar på förskola breddas ju omvärlden. I för­skolan och skolan är det väldigt viktigt att accepteras av ­kompisarna och att känna sig sedd av personalen. Det är därför viktigt att som förälder tidigt styra upp situationen om man får signaler om att barnet inte mår bra där.

– En annan känslig ålder är runt 6 år. Då vaknar många intellektuellt och inser de stora frågorna och sin egen litenhet.

Har barn dålig självkänsla generellt idag?

– Nej, våra barn har generellt en stor, fin självkänsla. I Sverige har vi en lyhörd, ­individuell uppfostran och kräver inte att alla barn ska kunna samma sak samtidigt. Våra barn är vana vid att bli lyssnade på, sedda och bekräftade. De är kloka barn med integritet. Det syns i många studier att svenska barn generellt mår väldigt bra.

Kan man ge sitt barn ”för mycket” självkänsla?

– Mja, det kanske är problematiskt att vi ibland ger barn för stor makt tidigt. I vissa lägen ska man inte diskutera saker med 2-­åringen utan bara ta ungen under armen och gå.

– Vi måste lära dem vad som gäller, ­oavsett hur det känns inuti. Säga: ”Fy, man får inte slåss!” Annars blir det svårt för ­barnen att få vänner och fungera i ­samhället – och det ger i sin tur dålig ­självkänsla.

Självkänsla och självförtroende hänger ihop

Det går inte att helt skilja på självkänsla och självförtroende; det finns ett samband mellan dem. Det har Magnus ­Lindwall, forskare på ­psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, kommit fram till, tillsammans kollegor från England, Turkiet och Portugal. Han vänder sig mot att man ibland separerar begreppen för hårt.

– Självkänslan verkar hänga ­samman med hur man lyckas inom de områden som man tycker är viktiga. Man kan inte träna upp sin självkänsla utan att ta hänsyn till sin upplevda kompetens inom de viktiga områdena, säger Magnus Lindwall.

Han menar att det är bättre att uppmuntra ansträngningen och barnets försök än att lägga fokus på resultatet. Samt visa att det är okej att misslyckas.

– Att ständigt ge sina barn beröm för allt de gör, inklusive enkla uppgifter, kan leda till negativa konsekvenser. Risken är att de vänjer sig vid att de måste lyckas med allting, för att de är vana att göra det. Därmed blir de rädda att misslyckas och drar sig för att testa nya och svårare saker som krävs för utveckling av en positiv självkänsla, säger han.




Nya numret av Vi Föräldrar – i butik nu!


Missa inte vårt supererbjudande: 5 nummer av tidningen Vi Föräldrar + mysigt badlakan med huva + ekologisk body wash från Estelle & Thild + body butter från The Body Shop för bara 179 kr! Läs mer här! ❥

Här kan du köpa senaste numret!

För dagliga uppdateringar följ Vi Föräldrar på facebook.




Nyhet! Kurs: Sova hela natten – utan sömnmetoder med Vi Föräldrar, tidningen mama och barnpsykologen Malin Bergström. Läs mer här!


Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler